Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cykelsport - Bantävlingar - Stayertävlingar, av Robert Grassin, Paris - Cyklingens och cykelsportens värde som kroppsövning, av professor Ernst Abramson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CYKELSPORT
Stayersporten är oerhört krävande.
Då ett stayerlopp är en så gott som
oavbruten räcka av dylik tvekamp
Bild 25. Schematisk bild av en pacemaskin.
för att gå förbi en framförliggande
motståndare eller hålla första platsen,
betyder en dylik
tävling givetvis en
oerhörd ansträngning
under den omkring
1V2 timme loppet
pågår. Den minsta
avslappning gör så
gott som alltid, att
cyklisten förlorar
kontakten med
pa-cemaskinens rulle,
börjar »simma»,
som facktermen
lyder. Då han utan
det vindskydd, som
pacemakern ger
honom, ej kan hålla
tillnärmelsevis
samma fart,
förlorar han, varje gång
han mister kontakten med rullen,
avsevärd distans.
Likaledes fordrar stayerloppet
naturligtvis ett perfekt samarbete mellan
pacemaskinens förare och cyklisten,
och det dröjer därför många gånger en
hel säsong, innan ett par blivit samkört.
Stayerloppens taktik.
Taktiken i ett stayerlopp varierar
naturligtvis högst betydligt. Medan en
del cyklister, när de attackeras av en
bakomliggande, omedelbart sätta
högsta fart för att hålla undan för
förföljaren, finns det andra, som vänta, tills
motståndaren kommit upp nästan i
jämbredd, och just i detta ögonblick
sätta in med ett plötsligt ryck, som
vanligtvis är ytterst svårt att besvara.
Amerikanen Carman var en mästare i
denna metod, som för övrigt är
synnerligen riskabel, då det, om taktiken
skall lyckas, gäller att sätta in
motstöten på bråkdelen av en sekund i rätt
ögonblick.
Även när det gäller att passera en
motståndare, användas olika metoder.
En del cyklister utnyttja därvid sin
förmåga att under en kort tid enormt
stegra hastigheten. En mästare i denna
taktik, i vilken överraskningsmomentet
spelar en stor roll, var fransmannen
Georges Paillard.
En annan taktik är att »mala sönder»
motståndaren genom att, sedan man en
gång kommit igenom luftvirvlarna, icke
gå förbi utan driva motståndaren att
öka tempot och så småningom trötta
ut honom. Denna metods främste
representant var fransmannen Charles
Lacquehay.
Även stayercyklisterna träna företrädesvis
på landsväg.
Stayeråkningen fordrar givetvis en
oerhört hård träning. Grassin, en av
de främsta stayercyklister Frankrike
haft, anbefaller i sitt arbete om
stayer-åkning (»Devenir champion», 1934) ett
träningsprogram, som bl. a. omfattar
25—50 km på landsväg varje morgon,
utom dagen före en tävling, och 10—75
varv på bana varje eftermiddag. Vid
banträningen bör man i regel använda
en mindre utväxling än på tävling. R- G.
CYKLINGENS OCH CYKELSPORTENS VÄRDE SOM
KROPPSÖVNING.
Muskelarbetet vid cykling.
Vid cykling kräves muskelarbete
utom för framdrivandet även för
hållande av styrstången, för bålens håll-
451 463
Bild 26. För att
förhindra, att en
pace-maker stoppar upp
sig alltför mycket i
syfte att ge sin
cyklist bättre
vindskydd, äro
särskilda maximimått för
hans klädsel
fastställda.
ning och för balanseringen. Det första,
som är det väsentligaste, sker
huvudsakligen genom benens sträckmuskler
(stora sätesmuskeln, lårets sträckmusk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
