Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktprov, av överste Bertil Burén och greve Mårten U:son Kalling - Jaktridning, av översten, friherre Claes Cederström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKTR1DN1NG
Proven.
Omedelbart efter det grytet invittrats,
få hundarna i tur och ordning passera
genom det tomma grytet, varigenom man
får tillfälle att konstatera hundens
förmåga att avgöra om ett gryt är bebott
eller ej.
De hundar, som härvid äro tysta, godkännas,
de, som ge ståndskall vid den tomma kitteln,
ådraga sig minuspoäng. Vid stort antal
deltagare kan man behöva förnya invittringen.
Har man flera konstgryt till förfogandè,
vidtar omedelbart slutprovet, den
verkliga striden mot rovdjuret. Vid detta
prov insläppes först grävlingen i grytet
och tillåtes passera fram till kitteln.
Innan hunden släppes in (från samma
ingångshål som grävlingen), lägger
domaren en omkring 60 cm lång vall av
sand i den gång, som från rundgången
för till kitteln. Vallen skall dock ej helt
fylla gången, utan upptill skall doften
från grävlingen kunna tränga ut.
Härmed vill man pröva om hunden har
energi nog att gräva sig fram till grävlingen,
som i sand- och jordgryt alltid söker på detta
sätt »förklyfta» sig.
I slutprovet tar domaren tid och
antecknar allt, som händer under den tid,
vanligtvis en halvtimme, hundens
duglighet prövas. Sålunda tages bl. a.: a) den
tid det tar för hunden att ta reda på var
grävlingen ligger, b) den tid hunden
använder för att gräva sig igenom vallen
samt c) den tid hunden håller ut under
skallgivning framför grävlingen.
Till hundens förtjänst räknas att han
ligger så hårt på grävlingen genom
snabba attacker, att denne nödgas försvara
sig och ej får tillfälle att förklyfta sig.
Skallet skall vara hörbart och nyanserat
efter avståndet till rovdjuret. Som fel
anses om hunden »bryter av» och går
upp ur grytet.
Dock bedömes ofta ett avbrott ej så hårt, om
man på hundens beteende tydligt ser, att han
springer ut för att undersöka om han kan
komma åt rovdjuret från annat håll och, när
han konstaterat, att detta ej går, omedelbart
rusar ned igen och går till attack samt därefter
ligger kvar. Ett svårt fel är däremot, om
hunden ej vågar gå grävlingen in på livet utan
ligger på flera meters avstånd och skäller.
Konstgryt.
Värdesättningen.
För att domaren skall kunna bedöma
proven fordras, att han är en jägare med
grundlig erfarenhet i grytj akt.
Enligt gällande bestämmelser skola
domarna endast avgiva domslutet
»godkänd» eller »icke godkänd». Genom
denna bestämmelse frestas domaren ej att
låta striden pågå längre än nödvändigt
för att bedöma om hunden har
erforderlig skärpa. Domaren skall då med
handen på gallergrepen ingripa och sänka
ned denna mellan hunden och grävlingen
och därigenom avsluta striden.
Kennelklubbens styrelse har dock någon
gång beviljat undantag från denna
tävlingsregel och medgivit, att domaren fått utmärka
de bästa hundarna efter deras visade anlag med
minnesbägare eller hederspris.
Betyget »godkänd» räknas lika med
första pris i öppen klass och berättigar
sålunda till championat och utställande i
brukshundsklass. Hund, som en gång
blivit godkänd, är utesluten från förnyat
deltagande.
JAKTRIDNING.
Av översten, friherre Claes Cederström.
Jaktridning (eng. hunting, ty.
Jagd-reiten) förekommer dels i form av
verklig jakt, ->hets- och parforcejakter samt
jakt till häst med spjut på vildsvin,
->-pig-sticking, dels som släpjakt och
snitzeljakt.
Vid s 1 ä p j a k t rider man liksom vid
parforcej akt med hundar men efter spår,
som utlagts med hjälp av en svamp, in-
461
462
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
