- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1015-1016

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppsövningar - Historik, av med. doktor Otto Jervell och major Nils E. Hellsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KROPPSÖVNINGAR

INNEHALL.

Sp.

Historik, av med. doktor Otto
Jervell och major Nils E. Hellsten .. 1015

Kroppsövningarnas inverkan i
fysiskt hänseende, av Otto Jervell .. 1019

Kroppsövningarnas inverkan i psy-

kiskt hänseende, av Otto Jervell

och Nils E. Hellsten .............. 1036

Kroppsövningarnas användbarhet,

av Otto Jervell ................... 1038

Kroppsövningarnas betydelse, av
Otto Jervell och Nils E. Hellsten 1047

Se även uppslagsorden Anatomi, Antikens sport, Diet, Fysiologi, Hälsoregler, Kvinnosport,
Träning och Ungdomsidrott samt de olika idrottsgrenarnas kapitel om värde och betydelse.

HISTORIK.

»Ursprungliga idrotter».

Människan är knappast skapad för ett
stillasittande liv. Den mänskliga
organismen var ursprungligen i den hårda
kampen för tillvaron inställd på ett friskt
och rörligt liv i naturen. Idrott i
primitiv form kan föras tillbaka till
människosläktets barndom, och man kan påstå, att
många av de moderna idrotterna leda sitt
ursprung från denna tid. Även tävlingen
är säkerligen jämnårig med
människosläktet, ty där två människor voro
tillsammans, kunde de ej undgå att stundom
jämföra sin färdighet.

Man kan tänka sig, att några av de
första idrotterna uppstått på följande
sätt. Ett av människans första redskap
var trädgrenen, som hon bl. a. använde
som klubba och snart även förstod att
spetsa för att stöta med mot ett djur eller
mot en människa. Så uppstod
fäktning i sin primitivaste form. Hon
slungade den spetsade grenen,
spjutkastet. Saknades tillhygge, använde
hon armar och ben till sitt försvar,
brottning och boxning. Hon tvangs
att lyfta tunga stenar o. d.,
tyngdlyft-n i n g. Hon måste kunna springa fort för
att hinna upp villebrådet eller undfly
faran, löpning; under loppet hoppa
över en bäck, kullfallen trädstam eller
ned från en klippa, läng d-, höjd- och
djuphopp etc. Om bäcken var för
bred och för djup, tvangs hon simma.
Så småningom lärde hon sig urholka en
trädstam och i denna först staka,
sedan p a d d 1 a och slutligen r o över ett
vattendrag. Dessa former av
verksamhet skulle man kunna kalla de
ursprungliga idrotterna, framtvingade av den
primitiva kampen för tillvaron.

1015

Långt senare i utvecklingen finner man
fortfarande, att sådana kroppsövningar,
som tjäna ett praktiskt syfte, varit särskilt
omhuldade och utövade. Tidigt finner man
också leken, som ett uttryck för
människans behov av förströelse, och
dansen, utövad dels som en kulthandling,
dels på grund av dess förmåga i
allmänhet att genom kroppsrörelser tolka
känslolivet.

Kroppsövningar hos gamla kulturfolk.

Redan hos forntidens kulturfolk blevo
emellertid kroppsövningarna icke endast
en förströelse utan även ett medel att
bevara hälsan, och ju längre fram i tiden
man kommer, desto mer tydligt och
planmässigt framträder detta.

Så t. ex. finner man i gamla
kinesiska och indiska urkunder beskrivning
på ett slags gymnastik, närmast
motsvarande nutidens sjukgymnastik, där
märkligt nog andningsövningar intaga en
framträdande plats. -»-Gymnastik, sp. 876.

Det var emellertid i Grekland, som
kroppsövningarna fingo sin högsta
utformning som ett led i uppfostran. De
grekiska läkarna voro på många sätt
klarsynta. De talade om »naturens
själv-läkande kraft» och tillmätte därvid
kroppsövningarna stor betydelse. De
förstodo också morgongymnastikens
upp-piggande verkan. De gåvo t. ex. följande
råd: »När du vaknar om morgonen, skall
du icke genast stiga upp utan vänta, tills
slöheten och orörligheten gett med sig.
Därefter skall du gnida dig varm, ev. med
litet olja, och upprepade gånger sträcka
och böja lemmarna. Innan du gnider in
dig med salva eller olja, skall du tvätta
dig med kallt vatten, äldre människor
dock . med . kylslaget vatten,» Grekerna

1016

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free