- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1141-1142

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kägelspel, av fil. kand. Åke Svahn - Kälarne - Kälarne, Henry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KÄLARNE

användes. »Bataljon», alla käglorna kullslagna,
gav vid »dubbla» 40, vid »enkla» 20, 8 fallna
käglor gav resp. 30 och 15 o. s. v. Därjämte
förekommo s. k. undantagsslag, vid vilka
särskild poäng räknades, t. ex. »kringskuren kung»,
»kungen» står ensam kvar, 50 poäng,
»svinrygg», mittraden ensam faller, 15 poäng, endast
de fyra ytterkäglorna stå kvar 100, vilket
sistnämnda slag ansågs vara det bästa. Vidare
förekommo »dubbel triangel», »kungen» och
ytterkäglorna stå kvar, 30, »grisrygg», endast
en av sidoraderna faller, 10, »skomakarstol»,
första käglan och bakkäglorna i sidoraderna
falla, 15, o. s. v.

Spelet förekom såväl i lag som individuellt.
Vid lagspel brukade de båda lagen benämnas
»Hamburgare» och »Mecklenburgare». Man
spelade, tills en viss poängsumma, t. ex. 500,
uppnåtts av endera parten. Ett kägelparti
pågick vanligen 2—31/i tim.

»Rysk kägel».

En särskild art av kägelslagning var det s. k.
ryska kägelspelet eller kägelspel med
sväng-klot, vilket även ehuru i jämförelsevis ringa
grad upptogs i Sverige. Klotet hängde därvid
i ett rep så pass högt, att det kunde träffa
topparna av de på en plattform under klotet
placerade 9 käglorna (bild 12). Den spelande
stod på en träplatta (t. v. på bilden), fattade
klotet med båda händerna, svängde det i en

Bild 12. »Ryskt kägelspel» eller kägel med
svängklot. — Teckning i Balcks »Idrottsbok»
(1886).

båge utåt och så, att det rundade den på
motsatta sidan stående, omkring 1 m höga pålen
(t. h. på bilden) samt på återvägen slog ned
så många käglor som möjligt.

Litteraturanvisningar: L. Rothe, »Das
Kegel-spiel» (1879), F. Kiessling, »Das Kegeln, ein
ger-manisches Volkspiel» (1897), W. Pehle, »Der
Kegelsport» (2. uppl. 1930), J. Götlind, »Idrott
och lek» i »Nordisk kultur XXIV» (1933), och E.
Mindt, »Spiel und Sport als völkisches Erbe»
(1938).

Hälarne, stationssamhälle i Håsjö
socken i ö. Jämtland (med kringliggande
gårdar omkring 500 inv. 1941), har blivit
världsberömt för sina löparstjärnor.

Hemmansägare F. Westman har som ledare
i Kälarnes IK (st. 1920, 135 medl. 1941) fostrat
en rad stjärnidrottsmän, främst löparna H.
Jonsson (nu Kälarne), G. Hägg och E.
Arwidsson, av vilka de två förstnämnda varit
anställda i Westmans tjänst. Även skidlöparen
A. Dahlquist har tillhört klubben. Trots att
dessa idrottsmän numera representera andra
klubbar, är Kälarnes IK en av Jämtlands
ledande klubbar i fri idrott och skidlöpning. Av
de nämnda idrottsmännen erhöllo H. Kälarne
och A. Dahlquist Svenska Dagbladets
guldmedalj för »årets främsta svenska idrottsbragd»
för år 1940, resp. 1941.

En primitiv idrottsplats med 270 m löparbana
invigdes 1920. S.L.

Kälarne, Henry, löpare (f. 1912 ls/5),
brandman i Stockholm, är världens
hittills (1941) främste löpare på sträckor
omkring 3 000 m och innehar sedan 14
aug. 1940 världsrekordet på denna distans
med 8m 9,os. I yngre år var Kälarne
sjuklig, bl. a. uttogs han ej till militär -

1141

tjänst, men genom sällsynt hård träning
har han förvärvat en praktfull fysik.

Henry Kälarne sätter världsrekord på 3 000 m
i Stockholms Stadion 14 aug. 1940.

1142

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free