Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern sport, av fil. dr Albert Hirn, Strassburg - Moeller →Möller - Moeskops, Piet - Molander, Greta, g. Barth (f. Olsson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOLANDER, G.
lorna, voro cricket och rodd, men redan
på 1820- och 30-talen började man även
bedriva fotboll och landhockey samt
senare även löpning.
Från skolorna spred sig sporten
automatiskt till universiteten och därifrån till
borgerliga kretsar genom att studenter,
som lämnat universiteten, bildade
sportklubbar i London och andra större städer.
Även den genom industrialismens
genombrott (i början av 1800-talet)
uppkomna engelska arbetarklassen började
på 1860- och 70-talen intressera sig för
sport, ehuru den i huvudsak nöjde sig
med åskådarens roll. I de fall, där
arbetare aktivt bedrevo sport, vanligen
fotboll, hamnade de oftast i det
professionella lägret. Detta sammanhängde med
de då gällande amatörbestämmelserna,
som i flera idrotter stämplade den som
försörjde sig med sina händers arbete
som professionell.
(->Amatörbestämmelser, sp. 105.)
Den internationella sporten.
Redan på 1700-talet spred sig sporten
från England över hela den
anglosach-siska världen. I Nordamerika var sålunda
sporten en del av det engelska
kulturarvet, som i Sydstaterna, där den sociala
strukturen mest liknade den engelska,
övertogs ograverat. I Nordstaterna, där
holländskt inflytande och puritanska
strömningar gjorde sig starkt gällande,
var jordmånen ursprungligen mindre
gynnsam.
Under senare hälften av 1800-talet
spred sig sporten från England över
praktiskt taget hela Europa. Därvid är att
märka att det var den borgerliga
sporten och ej universitetssporten, som blev
förebilden. Senare erövrade sporten nya
områden, men först ett väldigt uppsving
efter världskriget 1914—18 gjorde
sporten till den universella företeelse den
nu är.
Ehuru enstaka idrottsmän, främst
professionella boxare och löpare, redan på
1700-talet tävlade i främmande länder,
dröjde det till slutet av 1800-talet, innan
ett internationellt utbyte av mera bety-
441
dande mått kom till stånd. Internationella
förbund grundades utom i några typiskt
engelska idrotter, t. ex. cricket, curling
och golf, där engelska klubbar med gamla
traditioner även övertogo den
internationella ledningen. Samtidigt började
landskamper och internationella mästerskap
anordnas, och 1896 höllos i Aten på
initiativ av fransmannen Pierre de Coubertin
de första Olympiska Spelen, vilka blivit
den moderna amatörsportens allt
överskuggande evenemang. A. H.
Litteratur: Någon fullt klarläggande
redogörelse för den moderna sportens uppkomst
finnes icke. Ett synnerligen värdefullt arbete är
emellertid A. Hirn, »Ursprung und Wesen des
Sports» (1936). För övrigt hänvisas till A.
Bogeng, »Geschichte der Sport äller Zeiten und
Völker» (1926), och till de historiska avsnitten
av artiklarna om de olika sportgrenarna i
detta arbete.
-*-
Moeller ->Möller.
Moeskops [mo’skåps], Piet, holländsk
cyklist (f. 1893 14/n), vann professionella
sprinter-VM 1921—24 och 26 samt var
finalist 1929 och 30, då han besegrades
av Michard. Moeskops, som mer liknade
en tungviktsbrottare än en cyklist, var
under sina bästa år praktiskt taget
oslag-bar. P. B.
Molander, Greta, g. B ar th (f.
Olsson, 1908 23/8), Oslo, har varit Sveriges
segerrikaste kvinnliga förare inom bil-
Greta Molander (med Coupe des Dames) efter
segern i Monte Carlo Rallyts damklass 1937.
442
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
