Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidskolor - Skidsport - Historik, av förste intendenten vid Nordiska Museet Gösta Berg och redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKIDSPORT
Som en första svensk »skidskola» kan den
undervisning betecknas, som medlemmar av det
i Stockholm förlagda norska gardet på
1880-talet meddelade mot betalning. Bland
instruktörerna märktes A. Oppeböen.
I Sverige startades i Skidfrämjandets namn
på försök våren 1934 i Riksgränsen den första
skidskolan, följd 1935 av en annan i Storlien,
båda med initiativtagaren, S. Bergman, som
överledare och chef. Senare har en mångfald
liknande skolor kommit till stånd, speciellt i
turistorterna.
Eleverna köpa dags-, vecko- eller
månadskort, som berättiga till undervisning. Varje
morgon uppdelas eleverna — i förhållande till
antal och skicklighet — på resp. lärares grupper.
S. B-n.
SKIDSPORT.
Skidsport förekommer i många former,
dels tävlingsmässigt (-^-Backhoppning på
skidor, ->Budkavlelöpning på skidor,
-^-Kombinerad tävlan, ->Längdlöpning
på skidor, ->Orien teringslöpning på
skidor, H*-Stafettlöpning på skidor och
-^-Utförsåkning), dels i tillämpningsformer
(->-Bergbestigning och ->-Skidkörning ef-
ter häst), dels i form av motionsidrott
och dels som ett led i turistsport (t. ex.
->Fjällsport). Jämför dessutom
artiklarna Skidlöparmärket, Skidor,
Skidskolor, Skidvallning etc.
Skidsport, skidlöpning, heter på eng. skiing
(ski-running), fr. ski (course sur skis), ty.
Ski-sport (Skilauf), da. Skisport (Sfcüøb), fi. hiihto,
no. ski-idrett (skilöpning), it. sci.
INNEHÅLL. Sp.
Historik, av förste intendenten vid Nordiska
Museet Gösta Berg och redaktör Sven
Lindhagen ................................. 295
Tävlingsstatistik, av Sven Lindhagen ...... 302
Litteraturanvisningar, av docenten Håkan
Tjerneld ................................... 304
Historik.
Skidan tjänade under årtusenden
huvudsakligen praktiska syften. Som
sportredskap har den begagnats under två vitt
skilda perioder. Den första inträffade
under vikingatiden fram till 1400-talet
(-^-Längdlöpning på skidor, sp. 239,
-^-Island, sp. 359, och ->Norge, sp. 681), den
andra är av sent datum. I ->-Norge (sp.
688) väcktes sålunda intresset för
skidsport redan omkring 1845, och
regelbundna tävlingar arrangerades från 1866.
För den övriga världen blevo F. Nansens
skidfärder på Grönland och speciellt hans
bok »Paa ski over Grönland» (1890) en
utomordentlig propaganda. Särskilt den
tyska översättningen skapade en våg av
skidintresse i Mellaneuropa. Stort
intresse hade dock tidigare i Sverige väckts
genom A. E. Nordenskiölds berättelse om
till hans expedition hörande lapska
skidlöpares långfärd på Grönland 1883 och
den därav föranledda
-^-Nordenskiölds-tävlingen, 1884. Av avgörande betydelse
för resp. länder blev stiftandet av
->-For-eningen til Ski-Idrettens Fremme i Norge
och Skidfrämjandet (->-Skid- och
Friluftsfrämjandet) i Sverige.
Skidsporten i Norden.
I Norge, där skidlöpning kan
bedrivas över hela landet (sparsamt vid
s. v. kusten och i sydligaste delen av
landet), har Telemarken med sin branta och
otillgängliga terräng spelat en
dominerande roll i utvecklingen, särskilt för de
västra delarna, där man skilde på tre
slags backlöpning utan stup: slalåm,
kneikelåm och villåm.
Slalåm (av »sia», glatt och slät, och »låm»,
spår) tillgick som modern slalom men utan
tidtagning. Den eleganta formen var
huvudsaken, och man fick inte skreva, hänga på
staven etc.
Kneikelåm var svårare och mera omtyckt av
skickliga löpare. Spåret lades över
gärdesgårdar och höga stenar och förenades med en serie
hopp utför branta backar. Specialprov
förekommo, t. ex. att under farten taga upp
hatten, taga av tröja och väst eller åka med en
skål öl i händerna.
295
296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
