- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 7. Supplement A-Ö /
375-376

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Diet - Nyaste rön i näringsfrågan, av leg. läkaren Axel Blomberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIET

gång på ettdera av dessa ämnen medför
således kalkbrist, även i de fall där
kalkmängden i födan är mer än tillräcklig.
Å andra sidan har en god
D-vitamintillförsel förmåga att i någon mån utjämna
de ofördelaktiga verkningarna av
felaktiga proportioner mellan kalk och fosfor.

I fråga om fosforn har man gjort ännu
en intressant iakttagelse, nämligen att all
fosfor, som ingår i födan, ej kan värderas
lika. Hos somliga vegetabilier t. ex.
förekommer fosforn i en speciell form, kallad
fytin, vari den ej alls eller mycket
ofullständigt utnyttjas av kroppen.

Jod ingår bl. a. i sköldkörtlarnas
hormon. Våra mer betydande jodkällor äro
saltsjöfisk och jodhaltigt dricksvatten.

Natrium, kalium och klor förekomma
i såväl animaliska som vegetabiliska
födoämnen, klor dock ganska sparsamt
i vegetabilier.

Är salt nyttigt?

Genom att vi till och i maten använda
renframställd natriumklorid — koksalt —
tillföres kroppen grundämnena natrium
och klor i vida större mängd, än som
annars vore möjligt att erhålla genom
födan. Man har ifrågasatt, huruvida
denna extra salttillförsel är nyttig eller
inte — eller om den rent av vore
skadlig. Vetenskapen kan f. n. inte lämna
något säkert svar på denna fråga. Man
vet mer om följderna av för liten
koksaltkonsumtion än om motsatsen.
Saltbrist förorsakar allvarliga, ibland
livsfarliga rubbningar inom kroppen. Under
speciella omständigheter, såsom vid stark
svettning eller vid ihållande kräkningar,
förlorar kroppen mer koksalt än den
dagliga tillförseln hinner ersätta. Under det
senaste världskriget gjorde man en
intressant iakttagelse: de europeiska
soldaterna, som kämpade i Afrika, lyckades
med tiden anpassa sig efter klimatet, tack
vare att salthalten i utsvettningen avtog,
så att saltförlusten minskade och
motståndskraften därmed stegrades.

Somliga forskare anse, att en alltför
riklig salttillförsel kan skada kroppen
genom sin menliga inverkan på balansen

mellan de olika mineralämnena. En
minskning av den ofta väl höga
saltkonsumtionen skulle nog vara på sin plats.

Vitaminerna livsviktiga!

Dagsbehovet av de olika vitaminslagen
kan icke sägas vara definitivt utrett. De
siffror, som återfinnas i tabell 1,
betraktas f. n. såsom lämpligaste behov — d. v. s.
erforderliga kvantiteter inte endast till
förebyggande av bristtillstånd utan också
för skapande av de ur
vitaminförsörj-ningssynpunkt bästa arbetsbetingelserna
åt kroppen.

Man måste också hålla i minnet, att
vitaminbehoven i viss grad äro
individuella. En del personer fordrar större
kvantiteter än andra, beroende på olika
delvis okända orsaker.

B- och C-vitaminbehovet hos personer
med hårt kroppsarbete förtjänar att
särskilt understrykas. Kolhydraterna kräva
en viss mängd B-vitamin för att kunna
förbrännas på rätt sätt inom kroppen.
Vid användning av vitaminfria eller
vitaminfattiga födoämnen, såsom socker och
icke vitaminiserat mjöl, kan den rätta
balansen mellan B-vitaminerna och
kolhydrater i kosten störas, varvid
rubbningar inom organismen uppstå.

Vid hudens bestrålning med ljus av
viss våglängd (ultraviolett ljus) från
solen eller speciella lampor alstras
D-vitamin, men, vid mycket kraftig bestrålning,
även giftiga ämnen, varför man måste
iakttaga stor försiktighet, framför allt när
huden är ovan vid sådan bestrålning.

Slutligen skall framhållas, att kosten
för varje människa är en synnerligen
viktig hygienisk detalj, men att den ej
kan generaliseras. Förutvarande
kostvanor, genomgångna sjukdomar,
överkänslighet mot vissa födoämnen m. m. göra ett
individualiserande nödvändigt. Med de
allmänna reglerna som norm får var och
en sedan söka anpassa sin kost och i
tveksamma fall rådfråga någon
sakkunnig person. Varje omläggning av kosten
bör ske långsamt, successivt, och
resultatet kan i regel ej bedömas förrän efter
en längre tid. A. B-g.

375

369 375

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 17 23:53:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/7/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free