Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingegerd, den heliga Britas dotterdotter - Ingemarsdotter, Elin - Ingemo, S:ta - Ingerta, dotter till konung Knut den Helige i Danmark - Ingierd, dotter till Birger Jarl Brosa - Ingman, Margaretha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock föga hafva öfverensstämt med den unga
flickans böjelser; ty hon lät snart så många
oordningar i lefnadssättet komma sig till last, och
man förebrådde henne så många kärleksäfventyr,
med både andlige och verldslige, att hon
afsattes från sitt embete, oaktadt hennes skyldskap
med stiftarinnan, äfvensom oaktadt hennes
slägtings, biskop Knuts i Linköping, medhåll. Detta
skall hafva skett år 1402.
Ingemarsdotter, Elin. Domprosten i
Götheborg Peter Wieselgren har om sin födelse
antecknat följande: "Jag föddes den 1 Oktober
1800. Intill den dagen hade Spånhults
Blendadöttrar burit den värendska fältdrägten. Men
min far, "dannemannen" Jonas Jönsson, hvilken
under två års arbete på Wexiö biskopshus hört
biskop Wallqvist så ofta tala i den nya tidens
anda, var nog "upplyst" att bele sin unga
hustrus, "danneqvinnan" Elin Ingemarsdotters,
amazonutstyrsel. Den 5 Okt. svepte hon derför sin
andre son i sköldmökjorteln, blifven en mantel,
omlindad med det silke- och guldstickade
skärpet, blifvet en bindel, och lät föra honom till
dop. Härvid hände, att oaktadt gudmodern
uppgaf namnet Pehr, efter tvänne hedersmän i
slägten, sade presten, som lär felhört, Peter, som
han ock skref i dopboken." Om sina föräldrars
religiosité talar W. med vördnad, och säger sig
ha väckts vanligtvis vid sin moders
morgonpsalmer.
Ingemo, S:ta, en qvinna som blifvit vördad i
Göthaland och ansetts såsom synnerligen god att
åkalla i allehanda boskapssjukdomar. Mellan Dala
och Ljunghem i Westergöthland står en offerlund,
af folket ännu helig hållen, och invid densamma
en källa, kallad den heliga Ingemos källa.
Helgonasagan om den heliga Ingemo finnes ingenstädes
antecknad, och hennes lefnadshändelser äro
längesedan förgätna; blott en sägen om hennes
helighet och källans underbara kraft att bota sjukdom
hos både folk och kreatur fortlefver bland
folket. Följande berättelse om den vidskepelse,
hvilken derstädes ännu i våra tider föröfvas af
de enfaldiga, har från orten, på begäran, blifvit
ingifven till domkapitlet i Skara: "Af våra
förfäder hafva vi hört, att Ingemo i sin tid varit
hållen för en helig qvinna samt på det rum
blifvit död och begrafven, der källan och lunden
nu äro, men hennes lik sedan fördt till Dala
kyrkogård och derstädes begrafvet. Och har
vidskepelse i många tider varit brukad vid samma
lund och källa, dock mer fordom än nu, sålunda
nemligen, att de först gått några resor kring
lunden och sedan till källan; somliga hafva druckit
af hennes vatten och andra tvått sig deruti samt
derefter offrat något penningar, nålar eller ett
stycke bröd, och återigen gått ut i lunden,
derstädes vid en gammal stubbe fallit på knä, gjort
bön och sedan på stubben offrat något af kläder,
som den sjuke nyttjat. Uti vår tid hafva vi
försport många utan vidskepelse hafva kommit till
källan, att dricka eller två sig, såsom vi ock
sistlidne pingstdagsnatten sett hafva. Men i fordna
tider hafver fallit mer offer hos källan, stundom
2 daler, men denna gång allena nio öre
kopparmynt." – Vid denna källa har blifvit nyttjad
följande bön, som de sjuka, knäfallande vid den
gamla trädstubben i lunden, brukat läsa:
"För den skull är jag kommen hit,
Att söka bot med största flit,
Vid denna brunn och denna lund,
Som mången gör i denna stund.
Dess helga vatten jag dricker in,
Så ock bestryker skadan min.
Med knäfall för Sanct’ Ingemos tjäll
Gör jag min bön i denna qväll,
Och hoppas på de heligas nåd,
Af hvilkom hjelp visst kommer frå’!
Tre resor går jag lunden kring;
Mitt ringa offer uti den ring
Nedlägger jag tacknämmelig,
Och beder de låta behaga sig,
Min sorg att lindra dag från dag;
Min lust är komma i förra lag!"
Ingerta, dotter till konung Knut den Helige
i Danmark, blef förmäld med Folke den Tjocke
och således stammoder för Folkungaätten. Folke
var sin tids mäktigaste man och berömmes i
rimkrönikan för sina höga dygder.
Ingierd, dotter till Birger Jarl Brosa, blef
konung Sverker II:s andra gemål, och moder till
Johan I. I sitt första äktenskap hade Sverker
haft en dotter Ingierd, hvilken dog som
abbedissa i Wreta kloster.
Ingman, Margaretha, enkefru, skänkte med
varm hand 2500 rdr till betalande af altartaflan
i Uddevalla kyrka, målad af professor Westin
och föreställande Jesus, i det han välsignar de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
