Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa Ulrika - Lucretia, dotter af hertig Magnus - Lucretia hette också äldsta dottern af konung - Lund, Linda, född Röske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och jollra med sina barn och att omgifva sig
med en mängd af damer – eljest icke hennes
svaga sida. Men, anmäldes då Klingenstjerna,
Scheffer, Tessin, Botin, Rosenstein, Rudenschöld,
von Dalin, eller någon annan af hennes lärda
och vittra gunstlingar, så lemnade hon
ögonblickligen både barnen och damerna för det som
roade henne mest och som hennes själ mest
eftertraktade.
Lovisa Ulrikas partiskhet som mor är vida
bekant; man vet huru hon slösade hela sin
moderskärlek på de båda yngsta barnen, Fredrik
Adolf och Sofia Albertina, medan hon mot Carl
visade sig föga moderlig, samt visserligen med
stolthet betraktade Gustaf, såsom en framtida
hämnare af föräldrarnes nederlag och det
nesliga förtryck de såsom kung och drottning
erforo, men egentligen icke just älskade honom;
ty dertill var hans karakter för mycket lik
hennes egen, sjelfrådig och herrsklysten. – Ju
äldre denne hennes förstfödde blef, ju flera
kantigheter uppstodo ock i förhållandet mellan mor
och son; och då den milde, af alla högaktade
och afhållne Adolf Fredrik år 1771 lades till
hvila i Riddarholmskyrkans konungagrift, urartade
så småningom kallsinnigheten mellan
enkedrottningen och den nye konungen till bitterhet,
slutligen till hat och personlig skiljsmessa. En resa,
som Lovisa Ulrika företog till Berlin, för att
besöka sina anhöriga, var visserligen för både
mor och son en ömsesidig lättnad; men efter
återseendet var friden snart åter borta och det
gick slutligen ända derhän, att enkedrottningen
måste på sitt enkesäte Svartsjö slott tillbringa
sina sista år, liksom i en förvisningsort, utan att
våga återvända till hufvudstaden. Der slutade
hon ock sina dagar, omgifven och tröstad af
sina båda älsklingsbarn, Fredrik och Sofia
Albertina.
Före sin död försonades hon dock med sin
konungslige son; men det var ej från hennes
moderliga, utan från hans sonliga hjerta, som önskan
om försoning utgick. Hon påstås till och med
hafva vägrat tillträde åt Gustaf III, som, vid
underrättelsen om att enkedrottningens slut var
nära förhanden, hade skyndat ut till Svartsjö,
åtföljd af sin son, då på fjerde året gammal.
Ett sönderslitande uppträde lärer det då hafva
varit, hvilket likväl slutade med att den döende
gaf sin moderliga välsignelse åt så väl
konungen, som den späde prinsen, hvilken i lång tid
bibehöll minnet af denna stund. – Det var den
16 Juli 1782, som Lovisa Ulrika afled, 62 år
gammal.
Man har talat och skrifvit mycket, så väl
om Christinas, som Gustaf III:s lysande hof, men
det påstås dock att Lovisa Ulrika, hvarken
såsom kronprinsessa eller regerande drottning,
gifvit dem någondera efter, vare sig i förmåga att
uppfinna ständigt nya, omvexlande och genialiska
nöjen och tidsfördrif, eller i att draga till sig
och omkring sig samla allt hvad den tiden egde
mest framstående af lärda, konstnärer, skalder
och vitterhetsidkare af alla slag.
Lucretia, dotter af hertig Magnus, konung
Gustaf I:s tredje son, och Valborg, af en förnäm
tysk adlig ätt. Hon blef gift, enligt hertig Carls
tillstyrkande i bref till hertig Magnus, år 1585
med ståthållaren på Gefle hus och län samt
öfver Gestrikland, Helsingland, Medelpad,
Ångermanland, Westerbotten och Österbotten, rned Uleå
och Cajaneborgs fästningar, Christoffer von
Warenstedt, med hvilken hon hade fem barn,
hvaribland sonen Magnus, som ombytte religion. Hon
dog 1624 och jordfästades i Roslagsbro kyrka,
dit rikskansleren Axel Oxenstjerna var inbjuden.
– Lucretia hette också äldsta dottern af konung
Erik XIV och Agda Pehrsdotter. Hon dog ogift.
Lund, Linda, född Röske. Dramatisk
sångerska; född i Stockholm 1836; utgången från
Kongl, theaterns elevskola i Stockholm, och
sedermera anställd såsom lyrisk skådespelerska vid
samma theater, har hon vunnit stort bifall. Hon
har användts med framgång i de mest olika
roller, t. ex. Agathas och Annas i Friskytten,
Christina Gyllenstiernas i Gustaf Wasa, m. fl.;
lemnade Kongl. operan 1862, för att företaga en
utländsk konstresa tillsammans med sin man;
engagerades 1863 såsom primadonna vid
Stadt-Theatern i Stettin, der hon fortfarande är
anställd. Der uppfördes nyligen Robert af
Normandie. De sångare, som utförde Roberts och
Bertrams partier, voro mycket klena, men denna
brist, säger stadens förnämsta tidning,
uppvägdes fullkomligt af talangen hos fru Lund,
hvilken på samma qväll utförde både prinsessans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
