Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wolleij, Anna - Wrangel, Beata Jacquetta - Wrangel, Margaretha Lovisa och Eleonora Charlotta - Wrede, Agatha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Sverige. K. stannade ej härvid, han
påkostade andra missionsbyggnader och barnhus med
50,000 rdr. År 1769 dog hans rika och välgörande
fru Anna Wolleij, och befanns hon hafva
testamenterat alla sina juveler till missions-inrättningen
i Calcutta. K. uppförde och doterade en
missions-skola med fond för underhåll af 250
barn. Han var pastor primarius i Calcutta, som
genom hans verksamhet uppblomstrade på ett
förvånande sätt. General-guvernören och
lorderne derstädes voro hans förtroligaste vänner.
K. spridde genom sin verksamhet kristendomen
i Ostindien och underhöll flera missionärer; än
vandrade han inåt landet, disputerande med
braminer, än undervisade han indier. Från hans
läppar flödade en vältalighet, som man ej var
van att höra i Ostindien. På hans bekostnad
och på kejsar Shak Allums begäran öfversattes
Davids Psalmer och Nya Testamentet på arabiska.
Man såg ofta furstar som uppvaktade den
ryktbare K. År 1756 fanns blott 70 hus i
Calcutta, men en mansålder derefter utgjorde
deras antal 80,000, med 550,000 menniskor. Hvilken
kan väl beräkna huru mycket K. dertill bidragit?
Från alla verldens delar strömmade resande och
lärda, och alla skulle besöka den ryktbare K.,
som alltid höll öppen taffel för alla och hos
hvilken musik och lärda samtal alltid omvexlade. –
Men bladet vände sig för K.; han hade genom
välgerningar och yppigt lefverne förstört all sin
stora förmögenhet, och måste göra cession. För
att döfva olyckan säges det att han i spiritus
dränkt sin sorg och i fyra år dermed fortfarit,
då ett nytt stadium åter inträffade och han ånyo
reste sig med högre ifver och kraft; dock ville
han ej lefva i den stad, der han fallit, utan
lemnade såsom 74-årig gubbe Calcutta, fattigare än
han kommit dit, och verkade sedan med
otroligt nit i sitt andliga kall uti Chinsura, en
holländsk besittning från 1785–95, men som
eröfrades af engelsmännen, då K., 84 år gammal,
blef krigsfånge. När han blef frigifven begaf
han sig till det käraste han egde, sina hustrurs
grafvar i Calcutta. I den staden kände numera
ej någon honom, ehuru kyrkan, skolor och
barnhus m. m., som han byggt och donerat, vittnade
om hans nit och ädelmod. Efter 60 års verksamhet
i Ostindien slutade Kjernander sin långa,
mödosamma, välsignelserika och omvexlande
lefnad i stor fattigdom, i Calcutta, omkring 100 år
gammal. En utförligare skildring om Kjernander
och hans båda fruar kan läsas i Biografiskt
Lexikon, hvarur vi lånat ofvanstående.
Wrangel, Beata Jacquetta, dotter af öfversten
Johan Reinhold W., blef år 1789 gift med
amiralen Otto Henrik Nordensköld. Hon var ett
ovanligt älskvärdt fruntimmer och lika vacker
som hennes man var ful. Han var en sträng
hushållare, då hon deremot visade välgörenhet
och var hela ortens doktor. En gång kom hon
att gå förbi en tiggareflicka, behäftad med en
elakartad sjukdom. Grefvinnan gaf henne vård,
hjelp och läkemedel, och räddade också hennes
lif; men hon sjelf jemte tvänne söner och en
dotter smittades; ena sonen tillfrisknade, men
de öfriga dogo snart, år 1811.
Wrangel, Margaretha Lovisa och Eleonora
Charlotta, döttrar af riksrådet Anders Reinhold
W. Margaretha Lovisa var född 1763 och blef
förlofvad med hertig Fredrik Adolf. Ehuru
Gustaf III friade för sin broders, hertig Fredrik
Adolfs, räkning till fröken Sofia v. Fersen, men
fick afslag af den stolte fadern, så dikterade
konungen likväl sedan det bref, hvarigenom denna
sednare förbindelse med fröken W. upplöstes
(1782). Genom dessa våldsamheter mot hjertats
rätt blef prinsens sedliga kraft upplöst, och en
annan förbindelse uppkom. Det var med den
sedermera så bekanta demoiselle Hagman.
Enkedrottningen kallade hellre mamsell Hagman sin
"lilla sonhustru", ja, konung Gustaf III lär ock
kallat henne sin "kära svägerska". Så
behandlas ofta sedligheten på samhällets höjder.
Inflytelserna i dälderna blifva ej svåra att upptäcka.
Fröken Wrangel blef sedan, d. 25 Nov. 1786,
gift med majoren Axel Henrik Aminoff, men dog
10 veckor derefter. Hennes syster, Eleonora
Charlotta, gift med kammarherren Gustaf
D’Albedyhll, död 1835, var ett snillrikt och vittert
fruntimmer; är känd såsom författarinna till flera
poemer, införda i "Journal för Litteratur och
Theater", i "Lunds Veckoblad", samt Atterboms
poetiska kalendrar; en större dikt, "Gefion", är
äfven af henne.
Wrede, Agatha, dotter af fältmarskalken
Fabian W., föddes 1799, och blef 1825 gift med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
