- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
408

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wrede, Agatha - Wrede, Agneta - Wrede, Elsa Beata - Wässelius, Jeannette Marie - Wässelius, Justina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landshöfdingen i Blekinge Hans Wachtmeister.
Hon är känd för sin utmärkta skicklighet i att
kopiera stora mästares oljemålningar.

Wrede, Agneta, dotter af den rike
presidenten Fabian W. och Brita Cruus (se detta ord),
föddes d. 12 Nov. 1674 i Stockholm, och blef
1693 gift med öfverstelöjtnanten grefve Axel
Johan Lillje, hvilken vid sin tidiga död, 1696, slöt
grefliga Lilljeska ätten. Under 34 års enketid
styrde hon öfver Wredeska stipendierna, en gåfva
af 10,000 daler silfvermynt till Upsala Akademi,
som modern donerat, samt de stora egendomarne,
allt med ovanlig drift. Hon dog 1730 och hade
haft blott ett enda barn att uppfostra. Carl XII:s
historiograf, som ock är hennes, intygar att hon
var begåfvad med ett qvickt förstånd, undervisad
i vetenskaper, lämpliga för hennes kön och stånd.
Det var hennes lust att hjelpa fattiga och
nödlidande, bygga hospitaler, med nödtorftigt
underhåll försedda; hon sågs nästan alla sön- och
helgedagar, i högmessor och aftonsånger,
veckopredikningar, samt alla morgon- och
aftonböner, på sin plats i Clara kyrka i Stockholm; i
sitt hus förmanade hon sina tjenare till
gudsfruktan och ärbarhet. Fru Agneta har äfven
låtit bygga Clara kyrkas södra port i Stockholm,
hvarå Lilljeska och Wredeska vapnen, jemte
initialerna till deras namn, ses uthuggna. De la
Gardieska ätten blef störtad till fattigdom af
hennes fader; detta ersatte fru Agneta genom
att gifva sin enda dotter, Hedvig Catharina Lillje,
till grefve Magnus Julius De la Gardie, som
ansett för en förmån för sig att få göra sig urarfva
efter sin fader, för att undgå räfsten från
reduktions-kommissionen. Så uppsteg den snart ende
qvarlefvande De la Gardie hastigt till utmärkt
välstånd. Hans fru, som visste med sig att hon
återgifvit ätten dess anseende, var dock mycket
sjelfrådig, stod i spetsen för Hattarne inom
qvinnolinien, och förstörde såsom enka en million i
Paris, der hon umgicks med de förnämsta och
var hofvets hvardagsgäst; hon öfvergick till
katholska läran och dog i Paris 1745. Se vidare
Lillje, Hedvig Catharina.

Wrede, Elsa Beata, dotter af riksrådet
Fabian W., föddes 1734 och blef 1761 gift med
riksrådet Sven Bunge, samt dog 1819 på Beateberg
i Röö socken. Vi hafva sett henne upptagen
bland våra botanister, för den afhandling,
hon utgaf 1806, "Om vinrankors beskärande efter
sjelfva naturens anvisning"
, med tabeller. Då
Beatebergs herregård uppbrann omkring år 1858
räddades drifhusen, der fru grefvinnan Bunge
hade sina vinkast och sin blomsterodling. – Vi
göra en vördsam hemställan till blomsterna på
menniskoslägtets gräsfält, qvinnorna, om
botaniken ej skulle lika väl egna sig för deras studium
och skriftställareförmåga, som romanen? Måtte
vi en dag i blomsterkungen Linnés hemland få
se dess döttrar studera Floras barn; det passar
dem lika, om ej bättre, än vår manliga ungdom.
– Ännu berättas omkring Beateberg många
sägner om fru Elsa W., deribland att hon nästan
varit klädd som en karl, med manshatt och
halsduk; då hon en gång satt på Stora Operan i
Stockholm och snusade ur sin gulddosa, lät
Gustaf III sända ett bud till hennes loge för att
fråga efter hvad det ovanliga fruntimret hette.
Hon svarade då: "Helsa Hans Maj:t och säg att
jag är dotter af riksrådet Fabian Wrede samt
gift med riksrådet Sven Bunge."

Wässelius, Jeannette Marie, syster till fru
Casagli, var född 1784 och antogs vid 9 års
ålder såsom elev vid operan i Stockholm. Hon
förenade en utmärkt skön och klangfull röst med
en liflighet och uttryck, af naturen medfödda,
men ock på det sorgfälligaste utbildade af den
såsom lärarinna så utmärkt omtyckta och
skickliga fru Desguillon. Hon vann således i dubbelt
hänseende sina åhörares och åskådares bifall.
Hennes mest lyckade roller voro i Slottet
Montenero, Sargines, Vattendragaren, Oedip
, samt Romeo
och Juliette
. Under första decenniet af sin
tjenstgöring vid kungliga operan påstås hon hafva
varit dess förnämsta sångerska. – Hon blef 1815
utnämnd till hofsångerska; afgick från scenen
med pension 1820, men dog ej förrän 1853, den
3 December.

Wässelius, Justina, född 1794, antogs 1805
såsom elev vid Kongl. theatern i Stockholm, blef
aktris vid dess lyriska scen 1811 och gifte sig
samma år med italienaren Casagli. Hon hade,
i förening med sin särdeles vackra sångröst,
mycken grace och var särdeles älsklig att skåda på
scenen. Hennes förnämsta roller voro Papagenas
och Zerlinas, i hvilka båda hon alltid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:06:50 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free