- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
196

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

ÖST^flGÖTLANDS RUNINSKRIFTER.

I vänstra slingan är blott en del av ordet ’sten’ i behåll, nämligen av t 4 cm av staven
nedifrån och 2 cm av högra bistavens spets samt en • 1

I högra slingan stå |ionsi • lift— med 0 N och S vänderuna.
Översättning: — »denna sten efter» —

Anm. C. F. Nordenskjöld, Reseber. 1870, s. 98, säger folket påstå, att en runsten av en bonde i Bosgård
från Källgårds ägor blivit flyttad och använd till en bro på »åkevägen». Måhända har det varit en del av Ög. 206.

207. Enebacken, Kårarps ägor, Viby sn, Vifolka hd.

Pl. LXXIII. Fig. 1.

Litteratur: B. 897; L. 1165; W. 125; liansakn. 1667—84; Broocman, Beskr. öfver Östergötland.
s. 758; C. F. Nordenskjöld, ÖFT. I, s. 55; Reseber. 1871, s. 98, teckn.; E. Ihrfors, Ostrog. saera, s. 25, teckn.

I B. 897 süges runstenen stå »vid gamla vägen», vilken ännu är tydlig. Platsen
ligger just på gränsen mellan Viby och Sjögestad socknar, Vifolka och Valkebo härader
och har även fordom använts till galgbacke.

Runstenen, som står rest bakom en stuga i
beteshagen, är av röd granit, 1,70 m hög, 1 in bred vid
foten, 70 cm vid nedre toppslingan. Slingans bredd
ür 10 cm.

Inskriften börjar nedtill t. v. med ett snett kors
framför namnet ri|llllf; i Inses av B. 897 och
Nordenskjöld och är säkerligen riktigare än a W. 125,
enär detta a blott kunde ha bistav t. v. och sådant
a ej användes uti inskriften. Det vore tänkbart,
att det sneda korset vore bistavar till ett t h med
otydlig stav; nedre staven till ett sådant * h vore
möjlig att antaga men icke den övre, som måste
utgå från h. övre armen av korset, vilket icke kan
antagas. Namnet är alltså ri|iulf med övergång av
Hr- till ]{-, vilken yngre ljudform passar i stycke
med saknaden av ändelse i nom. sing. På h I i
ri|llllf löper en fåra ovan bistaven parallell med
detsamma. 1 ufag saknas övre staven av + a och K g.
I mil |mr äro u|] och r skadade; i bril|jur utgår bistaven i b 2 cm från stavens ändar.

Inskriftens slut, som förut varit oläst, är sannolikt buta ku|ian. I buta är b tydligt,
av U är toppen fullt klar, nedtill mindre tydlig, t tydligt, a skönjbart. Ett kolon torde
hava funnits därefter men är icke säkert synligt. Av ku|]an synes k och n tydligt, även
U är synligt, |ia äro otydliga.

Runstenen har alltså haft följande inskrift:

x ri|iiilf: auk: kim : ristu : stin : |iensi: iftiR: ufag • mu|nirbrii|nir: sin : buta: ku[|ia]n

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 59

b. 897.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free