Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §23. Det världsliga frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
Skattegods, som under Albrekts tid kommit undan kronan
under fogdar eller frälset, vare sig genom förläning, pant
eller köp, skulle återgå och därom rannsakas och dömas
på räfsteting. Allt under Albrekts regering förvärfvadt
frälse förklarades ogiltigt, om ej undantag gjordes af kung¬
lig nåd; de, som gjorde anspråk på gammalt frälse, skulle
inom viss tid styrka detsamma, och den, som förvärfvade
frälse af konungens nåd, skulle ej få frälsa mera gods än
sitt eget, hvarjämte de slott och fästen, som under Albrekts
tid uppförts, skulle nedrifvas. Nyköpings beslut blef, som
bekant, inom alla lagsagor verkställdt.
Frälsejord och Sålunda uppstod en bestämd skillnad mellan skatte¬
skattejord. jord och frälsejord, och man var tydligen angelägen att
ej rubba proportionen mellan dem, åtminstone icke väsent¬
ligt. Troligen fortfor bruket att på vapensynen upptaga
Frälsebref och nya frälsemän. Men vid sidan däraf blefvo kungliga frälse¬
sköldebref. bref allt vanligare; de brukade ställas på namngifven jord
och innehålla förbud mot köp af skattejord. Ett särskildt
slags frälsebref voro de, i hvilka äfven adligt sköldemärke
förlänades. De äldsta kända bref af detta slag äro från
Eriks af Pommern tid. Det blef hädanefter regenten, som
förlänade adlig sköld och hjälm.
Hade sålunda kronan blifvit angelägen, att ej skatte¬
jorden skulle förminskas, fick detta en motsvarighet i adelns
sträfvan i afseende på frälsejorden. I sin försäkran ?7;
1457 lofvade Kristiern I för sin och sin gemåls räkning
att ej köpa eller tillpanta kronan något frälsegods, emedan
därigenom »förnedrades ridderskapet och frälset», och i
Kalmar recess upprepades samma förbud, här utsträckt
äfven till »ofri man».
Frälsets privi- Frdlsets privilegier bestodo ursprungligen i frehet
legier. från de ordinarie skatterna för person och egendom. Hvsd
åter extra ordinarie bevillningar angår, gällde denna friiet
väl sätesgården! men icke landborna, och dessa senare
! Redan 1367 befriades sätesgårdarna från den stora gird, san
då pålades. Mot slutet af medeltiden började äfven de gårdar fri¬
tagas, som lågo sätesgården så nära, att de dit gjorde sina dags¬
verken. Jfr Styffe, Bidr. III, s. CCXXXVII; IV, s. CXLIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
