Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §29. Det ursprungliga vasakonungadömet 1523—92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 29. Det ursprungliga Vasakonungadémet (1523—1592). 221
ämbete och dess personer; 3) att hålla undersitarne vid
»skälig tillbörlighet och rätt landslag», skydda dem, som
»väl lefva och fromma äro», för öfvervåld och orätt samt
straffa dem, som illa géra.! Johan III:s konungaed var
uppgjord i öfverensstämmelse med Eriks men hade fått
några tillägg. Den tredje punkten var sålunda ökad med ett
löfte att hålla i »ära och vérdning» rikets »förnämsta leda¬
möter», konungens bröder och fränder, grefvar, friherrar,
ridderskap och adel samt »högre och nedrige» ständer.
Därefter följde löften: 1) att hålla Sveriges lag vid makt
och ej utan ständernas samtycke »tränga dem därutöfver»,
arfsrätten till kronan dock undantagen; 2) att vidmakthålla
alla forna privilegier, liksom de före kröningen utlofvade;
3) att ej börja krig utan de förnämsta ständernas, särdeles
riksrådets samtycke, »med mindre nöden alldeles så fordrar»;
4) att ej sätta utländingar eller ringa och obördiga män
öfver de förnämsta ständer och riksens råd.? En viss ut¬
veckling med afseende på de konstitutionella garantierna
kan sålunda skönjas, hvad Johan III angår lätt förklarlig
af de omständigheter, under hvilka han mottog kronan,
men i det hela måste sägas, att de band, som konungaeden
ålade de första Vasakonungarne, trots den generella hän¬
visningen till lagboken, voro synnerligen lösa.
Och liksom när det gällde konungaeden, formuleringen
i konungabalken ej längre följdes, så skedde det ock — kan¬
ske i ännu mindre grad — i fråga om undersåtarnes tro¬
hetseder. Allt, som i deras gamla form åsyftat att skydda
allmogens rätt, försvann och ersattes af allt strängare tro¬
hetsförpliktelser mot konungen och konungahuset. I fråga
om rådseden se § 33. Det »generaljurament», som före,
vid och efter kröningen 1561 aflades af ständerna (SRA.
I, n. 264), innehöll endast löften att för konungen och
hans arfvingar, när det gällde, offra all sin välfärd, lif och
lefverne, gods och ägodelar inrikes eiler utrikes, till lands
eller vatten, emot hvem det kunde vara, och om man än
!’ Om Eriks uttalande 1563 om sin ed, att han lofvat styrka det
som sant och rättvist vore och ingen till lif eller lem fördärfva
låta, >»utan han kunde blifva lagligen förvunnen>, se SRA. II s. 34.
2 SRA. TTs..35, B90.
Stdndernas
trohetsed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
