- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
324

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Högadel och
lågadel.
De tre klas¬
serna pa vid¬
darhuset.
324 Det nya konungadémet p& landslagens grund (1521—1680).
värdig och vuxen desamma.! På detta sätt uppstod en
ämbetsadel i annan mening än den gamla tidens »tjänste¬
män», och regeringen gynnade förändringen kraftigt. Vis¬
serligen var det Oxenstiernas tanke, att jordegendom fort¬
farande borde vara grundvalen för adelns sociala ställning,
och han väckte förslag åsyftande att hindra jordens styck¬
ning genom arfskifte. Men han lyckades ej däri, och andra
omständigheter gjorde, att sådan egendom så småningom
upphörde att vara ett oeftergifligt villkor för adelskap.?
Det gamla frälset i Sverige hade inrymt stora mot¬
satser: mellan frälse innan och utan råds, mellan riddare,
svenner och knapar, mellan rikets stormän och allmänne¬
liga frälsemän. 1500-talets adel bibehöll samma skap¬
lynne. Motsatsen skärptes ytterligare genom stiftandet af
grefve- och friherrevirdigheter med åtföljande stora för¬
läningar. Men högadeln kunde aldrig från sig afsöndra
den »gemena adeln». Vapentjänsten förde dem tillsamman,
och alla frälserannsakningar till trots bestod denna låg¬
adel alltjämt med full andel i de adliga privilegierna. Åt
densamma inrymdes äfven en plats på riddarhuset, ehuru
visserligen blott en tredjedel af inflytandet. Adeln delades
genom riddarhusordningen i trenne ordningar eller klasser,
herreklassen eller grefvar och friherrar, riddareklassen eller
riksrådsättlingar och svenneklassen eller alla andra, som
»frälse tjäna», hvarje klass med en röst vid adelns möten.?
Uti språkbruket hade skillnaden tagit sig uttryck i den
sedan midten af 1500-talet vanliga termen ridderskapet
och adeln. Det demokratiska element, som af gammalt
vidlådt det svenska frälset, flyttade sålunda in på det nya
riddarhuset till afgörande betydelse i fråga om framtiden.
* *

*


’ Jfr Oxenstiernas férslag 1636 om en kansliskola för den unga
adeln och yrkande, att ingen skulle väljas till högre officia, som ej
gått per gradus; ingen blifva riksråd, som ej förrättat minst två
legationer eller avancerat minst till ryttmästare eller major (SRP.
VI, s. 581). Nya begrepp om adlig tjänst!
2 I prop. till adeln på mötet 1676 talades äfven om adelsmän,
som icke hade gods.
3 Se vidare under $ 46.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free