Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utskott af
ständerna.
370 Det nya konungadémet pa landslagens grund (1521—1680).
radsmoéten förstärkta med adeln höll han ganska ofta, på
samma sätt Johan III. Om rådsmötena är förut taladt;
de kunde ofta föranleda landsortsunderhandlingar, i synner¬
het för bevillning. Adelns närvaro betingades vanligen af
öfverläggningar om vapentjänsten eller stod i sammanhang
med en formlig vapensyn eller ock en större högtid.
Emellertid kallades stundom till dessa möten repre¬
sentanter för andra stånd, utan att man dock samman¬
kallade en allmän riksdag. Det var hvad man i slutet
af 1500-talet började kalla de förnämsta ständerna, d.
v. s. utom adeln det högre prästerskapet, stundom äfven
krigsbefäl och ombud från flera eller färre städer. Efter
brytningen med rådet på 1590-talet öfvertogo dessa ständer¬
möten till en viss grad rådsmötenas uppgift eller ersatte
herredagen i ofvan angifna inskränktare mening.
Karl IX:s tid, som i allmänhet var så rik på repre¬
sentativa former, företedde åtskilliga möten af detta slag,
ehuru tidigare förebilder visserligen icke saknas. Ett par
hufvudskäl talade för dem. Det var bekvämare att sam¬
mankalHa ett dylikt möte än en allmän riksdag, och det
gick bättre att med en trängre krets behandla frågor af
mera ömtålig natur; man kunde bär räkna på större tyst¬
låtenhet. De användes ock för att förbereda en allmän
riksdag eller tjänade som anknytningspunkt för landsorts¬
förhandlingar.
Gustaf Adolf använde med en viss förkärlek detta slags
möten, på samma gång som han höll många riksdagar.
Utom de större mötena 1613, 1620, 1630, 1631 och 1632,
där de tre högre stånden, vanligen ej så fåtaligt, voro re¬
presenterade, förekommo smärre sådana alla åren 1623—
1626, där utom råd och adel endast präster voro närvarande. !
Vid dessa »utskott> af ständerna namngafs särskildt ett
adligt element, ståthållarne eller landshöfdingarne, hvilkas
inflytande i sina resp. län var lika viktigt att förvissa sig
om som om biskoparnes i sina resp. stift; landshéfdingarne
hade tridt i lagmännens ställe. Det var också under
! Någon specifik skillnad mellan de större och mindre mötena
låter svårligen uppställa sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
