Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådet efter
1772.
Rådet och
konungen.
Ämbetsutnäm¬
ningar.
516 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
samt utnämnt ett nytt. Det skulle enligt RF. tagas bland
infödda riddare och svenner. I fråga om kompetens an¬
tyddes endast (§ 8), att ett visst antal borde vara lagfaret;
minst en borde vidare, liksom förut, hafva erfarenhet i sjö¬
väsendet ($ 20). Till rådet hörde presidenten i kansliet, riks¬
marskalken, generalguvernören i Pommern samt i allmän¬
het »rikets höga ämbeten» (8 4), sedan 1787 riksdrotsen.
En eller flera af detsamma skulle vara bisittare i kansli¬
kollegium. Antalet skulle ordinarie vara sjutton (general¬
guvernören i Pommern inbegripen); i verkligheten sjönk
det stundom ända ned till 13 men steg någon gång till 18.!
Rikets råds uppgift skulle vara att råda konungen »
rikets angelägna värf och ärenden, då de af K. M:t därom
rådfrågas», låta sig vårda om konungens och rikets rätt,
styrka ständerna till trohet och sålunda enligt 1602 års riks¬
dagsbeslut »råda ... men ej regera». De voro, såsom redan
är nämndt, konungen allena ansvariga, och deras ämbete
ansågs, liksom förut, gälla för lifstiden,? ifall ej veder¬
börande frivilligt begärde afsked. Det förenades stundom
med andra ämbeten, såsom presidentskapet i ett kollegium
eller 6fverstathallarimbetet.
I fråga om fred, stillestånd och förbund skulle konungen
öfverlägga med rikets råd men ägde själf fatta beslut.
Dock skulle han i dessa fall, om rådet enhälligt omfattade
en annan mening, låta därvid förblifva (6). Detsamma
gällde om infödd konungs utrikes resa (7). Rådets mening
till protokollet skulle likaledes inhämtas i fråga om lag¬
stiftning ($ 42).
Alla högre tjänster, från öfverstelöjtnant till och med
fältmarskalk och deras vederlikar, skulle utdelas »i sittande
. rad» (§ 10, jfr 22,25, 31). Rådet skulle göra sig underrättadt
om vederbörandes förtjänster och göra påminnelser till pro¬
tokollet, sedan konungen nämnt den, som hos honom kom¬
mit i åtanke, men ej skrida till någon votering. Från
frihetstiden bibehölls begreppet förtroendetjänster, men nu
var det konungen, som i sittande råd både till- och afsatte
1G. Westling, anf. arb., s. 12.
? Meningen hade ursprungligen varit en annan, Geijer, Gustav.
papperen I, s. 128.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
