Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §65. Statshvälfningen 1809 och de nya grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 65. Statshvalfningen 1809 och de nya grundlagarna. 587
redan innan mars månads slut utarbetandet af förslag till
vissa författningsändringar. Att sådana voro nödvändiga,
torde de flesta insett; om deras omfång, liksom om sättet
för deras vidtagande, voro åter åsikterna delade. En kom
mitté tillsattes för att utarbeta ändringsförslagen; själfva
redaktionen uppdrogs åt landshöfding af Håkansson, hvil
ken också snart hade ett utkast till regeringsform färdigt!
(det s. k. Håkanssonska förslaget), som därefter af några
tillkallade personer granskades.
Meningen synes nu ha varit den, att sedan ständerna
antagit Gustaf IV Adolfs tronafsägelse, hertig Karl i kraft
af sin arfsrätt skulle erkännas som konung, hvarpå den
nya regeringsformen med acklamation skulle antagas. Sist
nämnda om Gustaf III:s tid påminnande tillvägagående
modifierades dock snart därhän, att ständerna skulle äga
rätt att afslå regeringsformen, i hvilket fall de gustavi
anska grundlagarna kvarstode i gällande kraft.
Denna plan måste emellertid, så snart ständerna sam
manträdt, öfvergifvas. Sedan Gustaf IV Adolfs ovillkorliga
afsiigelse, dat. d. 29 mars, inkommit, ändrades planen där
hän, att, sedan ständerna antagit afsägelsen, hertigen skulle
bestiga tronen samt åt de förra öfverlämna utarbetandet
af författningen, som sedan af honom skulle sanktioneras.
Men icke ens detta förslag kunde genomdrifvas. På rid
darhuset uttalades kraftigast den mening (8 maj), hvilken
slutligen gjorde sig gällande och som gick därpå ut, att
det var ständerna det tillkomme att, innan någon annan
konung erkändes, utarbeta den nya grundlagen, hvilken
hertigen-riksföreståndaren för sin del endast skulle äga
att antaga eller förkasta. Skedde det senare, frånträdde
han därmed för egen räkning tanken på Sveriges krona.
En liknande uppfattning gjorde sig gällande i borgar
ståndet. Hertig Karl måste foga sig efter denna stånd
punkt. Den 10 maj 1809 förklarades Gustaf IV Adolfs
ättlinie kronan förlustig; hertigen öfverlät åt ständerna
hela författningsverket och förklarade sig villig att under
tiden föra regeringen för att sedan yttra sig, huruvida han
’ Tr. hos Naumann, Tidskr. for lagstiftning etc. 1872, s. 257, 340.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
