Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag - §67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—- 66. 613
denna vishet icke alltid fanns vare sig på ena eller andra
hållet. Det är klart, att regeringens missgrepp i synnerhet
skulle gifva anledning till slitningar, och den »till verkningen
visligt tröga» lagstiftande makten blef snart ganska anfalls¬
lysten. Det var dock icke närmast eller hufvudsakligen
den ministeriella ansvarigheten, som beredde väg för riks¬
dagens stegrade inflytande, ty i det hänseendet gjorde sig
de gamla traditionerna för starkt gällande, utan det blef
i synnerhet på statsregleringens och granskningsrättens
område, som en större maktutveckling ägde rum, genom
hvilken riksdagen ställdes i ett helt annat förhållande än
förut till rikets styrelse. Äfven på lagstiftningens område
flyttades gränsmärkena. Rikets ständer, kronans gamla
»medledamot och stöd», gingo omsider sina färde, och de
genom samfälda val bildade årliga riksdagarna hafva slut¬
ligen bidragit att åt representationen gifva en större be¬
tydelse, än den gamla något tungrodda och otympliga före¬
gångaren hade.
$ 67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66.
Litteratur: Riksståndens protokoll med bihang fr. och med 1809
(förteckning af D. M. Sandahl 1871). J. Johansson, Sakregister till
RSt. protokoll 1809—66 (1891—93). Riksdagstidningar (t. o. m. 1847—438).
Minnen ur Sveriges nyare historia samlade af B. v. Schinkel. V—XII
(1856 - 93). Nagra anteckningar frin vara sténdsriksdagar 1809—66
af —lm— (1874—-79). A. Ahlén, Ber. om. forhandlingarne yid riks¬
dagen 1809—10 (Kons. afh. 1876). H. L. O. Winberg, Ofversigt
af de vigtigaste företeelserna vid urt. riksd. i Stockholm 1812 (Ak.
afh. 1871). C. A. Reuterskiöld, Öfversigt af den sv. riksdagens
sammansättning och verksamhetsformer efter 1809 (1896; med biblio¬
grafi). Jfr Rydin, Sv. riksdagen samt under föregående $$.
Rikets ständer vid riksdag. Riksdagen förblef delad på
fyra kamrar, ridderskapet och adeln, prästeståndet, bor¬
garståndet och bondeståndet. RO. 1810 gaf för första
gången (8 18) bestämmelser om vissa allmänna villkor för ij» änna vill
representationsrätt, såsom 25 års ålder, att ej stå under kor för riks¬
ay . : . FT ... dagsmannakall
formyndare, att ej befinna sig under cession, att ej ha för- a valrätt.
klarats ovärdig medborgerligt förtroende m. m. d., samt
att ej tillhöra annan främmande lära än den reformerta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
