- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
49

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om svensk bygdeforskning af SVEN LAMPA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-60). Men äfven hos dessa och än senare topografer
kan alltför mycket framträda af en föråldrad
ståndpunkt; så hos Hofberg (Närke, 1868),
Ljungström (Västergötland, 1861 -84). Emellertid
är redan från 1800-talets början rudbec-kianismen
uppenbart på retur, och ett sådant arbete som
Wieselgrens Ny Smålands beskrifning (1844-46), där
t. o. m. Johannes Magnus med sina kungahistorier får
en viss upprättelse, är en tämligen för sig stående
företeelse.

Ty vid århundradets midt voro redan synpunkterna
i väsentlig mån omändrade. Vissa ortforskare hade
fått blicken öppnad för de verkliga urkundernas
betydelse: att nämligen på dem allena – och icke på
gamla berättelser – en historisk undersökning kunde
byggas. Så Lignell, som i sitt utmärkta arbete om
Dal (1851-52) hufvudsakligen låter urkunderna tala;
Rääf, som samlade många aktstycken om Ydrebygden i
Östergötland (1856-75), under det visserligen hans
allmänna synpunkter voro ganska gammalmodiga; senare
Johansson med sina rika samlingar till Bergslagens
historia (Noraskog, 1875-82). Genom Schlyler och
Rydquist hade ock grunden lagts till historisk
kunskap om vårt språk, och därmed kunde de forna
dilettantmässiga språkförklaringarna angripas och
ledas i rätt riktning. Grundläggande för vår kännedom
om bygderna i äldre tider blefvo två arbeten af
framstående historie!: Styffes Skandinavien under
unionstiden
(1867, 3:dje uppl. 1911) och Forssells
Sverige 1571 (1872).

Tyvärr blefvo den kritiska forskningens kraf
icke alltid iakttagna i de mera omfattande
bygdebeskrifningar, som afsågo att vara handböcker
för allmänheten. Ganska framstående är emellertid
Thams Beskrifning öfver Sveriges rike (1849-55),
som dock stannade vid Mälarprovinserna och
Östergötland. Mer föråldradt är Rudbecks arbete
Beskrifning öfver Sveriges städer (1855-60). Och
mångenstädes rent vilseledande är det stora arbetet
Historiskt-geografiskt och statistiskt
lexikon öfver Sverige
(1859 -70), där värdefullt och
betydelselöst, faktiskt och hop-diktadt kastas om
hvartannat. Den som använder sig däraf utan kritik,
kommer att göra stora misstag, såsom ännu i dag
visar sig. Med helt annan trygghet kan man då vända
sig till Höjers Konungariket Sverige (1872-84),
om ock någon gång de vunna upplysningarna kunna
synas torftiga. Allt hvad numera kan fordras af en
sammanfattande handbok öfver Sverige söker man ta
hänsyn till i det under utgifning varande verket
Sverige, som grundats af Ahlenius och fortsatts af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1912/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free