- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
151

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På bröllopsvandring i Värmland af HELGE KJELLIN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kar en mindre herrgård med sin vildvinsbevuxna
veranda, sin vårdade parkträdgård och sina
präktiga uthus. En hvit, ilsken kalkontupp gör
dagligen snedsprång efter våra sandaler, och öfver
gräsmattor och grusgångar vaggar en lång rad feta,
hvita, snattrande ankor. Stolta som adelsfruar och
adelsfröknar spatsera de hvita, vackra kalkonerna
omkring med sina hög-benta ungar, följda hack i häl
af de – äfvenledes hvita – skrockande, mera borgerliga
hönsen.

Allt är idylliskt så när som på ett – badställe
fattas. Ja, det finns ju visserligen ett strax
invid vägen till Norsbron. Det ligger nedanför en
afstjälpningsplats och en svinstia, och från stora
landsvägen har man härlig utkik dit ner. Vi vänta ut
några halfvuxna flickor, hvilka bada med underkjolarna
på – ja, d. v. s. jag är för blyg för att titta,
men frugan berättar mig det. Bad med kläderna på lär
visst inte vara så ovanligt bland flickorna här i
denna delen af Värmland, och i Jösse härad är man inte
mindre blygsam. Där bruka nämligen merendels karlarna
ta sitt kullriga plommonstop med sig att skyla sin
nakenhet med, när de klifva i vattnet. Plommonstopet
som fikonalöf – synen är drastisk.

Det var svårt att komma in i Nors kyrka – den lille
envise kyrkvaktaren spärrade ständigt vägen som en morrande
Cerberus. Jag fick ta kyrkoherden till hjälp. Då
gick det bättre, men kyrkvaktargubben skuggade hvarje
mitt steg, och jag kände mig rent af som en »misstänkt
figur». Vi kommo emellertid slutligen väl om sams och


ADAM I KRISTINEHAMN.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:58:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1912/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free