- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1914 /
21

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

städerna, de hvita landskyrkorna och de röda*byarna, det
är också den nya tidens kraftutveckling, de rastlösa
sågverken, jättegrufvorna, järnvägarna, som binda landet
fastare samman, det är det gamla fria folkets okränkta känsla
af hemortsrätt, detta allt är det, som värmer sinnet, då vi

höra namnet Sverige.
Men om vi nu äro
glada och stolta öfver
att känna oss tryggt
hemma i detta land,
delaktiga i dess
odlingshistoria och
ar-betsflit, äro vi också
i allo belåtna med det
sätt, hvarpå vårt folk
utdanat landet, äro vi
väl tillfreds med alla
bebyggelsens inslag i
det svenska
landskapet? Vi måste förvisso svara nej och tyvärr tillägga, att
det är den nya tiden, som mest försyndat sig.

För att med en gång hugga midt in i det onda vill jag
nämna ett af de fulaste, faddaste, mest afskyvärda ord i
det svenska språket, det är ordet stationssamhälle.

Då det berättas om en man, att han är född i Ystad, i
Leksand eller i Arvidsjaur, är det som om hemorten
delade med sig något af sitt adelsmärke af gammal trygg
kultur eller af målmedveten inpassning i ödemarksnaturen.
Men då det namnes om en annan person, att han är född
i Hultsfred, i Herrljunga eller i Borlänge, hvad känna vi
då? I lyckligaste fall medlidande med honom.

Nu vill jag med detta ingalunda såra de goda
människor, som vuxit upp på dessa dystra orter. Jag är viss
om, att det äfven där finnas många goda trefna hem, värda
att bevaras i kärleksfull hågkomst. Men det är ett faktum,
som väl näppeligen någon ids motsäga, att
stationssamhällena i gemen utgöra den mest kaotiska, mest stillösa

BYGGNADEN PÅ FÖREGÅENDE BILD SEDD FRÅN

gafveln. j. G. Andersson fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:59:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1914/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free