- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
187

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Waldén: Industrins födelsebygd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industrins födelsebygd
skillnad från storgruvorna ger dessa badkars- eller på sin höjd
bassänggruvor en föreställning om medeltida gruvdrift, och det är
därför de förts på tal. Därmed är icke sagt, att inte djupbrytning
förekommit flerstädes redan under medeltiden, men i det längsta
föredrog man givetvis att tillvarataga lättåtkomliga fyndigheter.

Efter promenadens strapatser kanske man hämtar krafter i
närmsta lilla gård, vars namn kanske slutar på -hyttan.
Oräkneliga är Bergslagens hyttnamn; de flesta av dem återfinns
sorgfäl-ligt registrerade i 1600-talets och senare bergmästarerelationer.
Men ett och annat i medeltida urkunder belagt hyttnamn är
knutet till byar eller gårdar, där hyttbruket upphört redan före
1600-talet. Kanske är gården där vi hamnat — Fallhyttan eller
Lunthyltan eller vad den nu kan heta —just en sådan f. d. hytta,
och kanske visar oss vårt värdfolk ett oansenligt röse nere vid
bäcken: ja, här ska den gamla hyttan ha legat, sägs det. Den
1’ornlämningen kan förvisso aldrig ha varit en masugnspipa men
väl en osmundhärd eller en »källing». Man sparkar förstrött på
de mossiga stenarna, någonting lossnar, man lyfter upp en porös,
tvättsvampliknande slaggklump, undrar . . . Sen är det färdigt,
om någon i sällskapet, medan skymningen faller på, låter
fantasin skena i väg med slaggklumpen:

Från skogsbrynet, där gruvbäcken tar vid, nalkas ett följe
bergsmän, ledande små raggiga hästar, över vilkas ryggar
klövjats korgar fyllda med nybruten malm. De är på väg till
»käl-lingen», det lilla blästerverket nere vid den uppdämda bäcken,
där andra inbrukare i hyttlaget som bäst är sysselsatta med att
iordningställa nästa »rede» av malm och träkol och »limsten».
Andra åter fördelar dagens skörd av i småstycken sönderhugget
osmundjärn — det blir på var och en en just lagom börda i
förskinnet. Knogande på de nätt och jämnt svalnade järnbitarna
lunkar trötta män hemåt mot små grå stugor . . .

Nej, det här artar sig till en novell om bergsmansliv på
1300-talet, vilket intet precis var meningen. Det är rådligast att slänga
den fantasieggande slaggklumpen och i stället försöka få korn på
nyktra fakta.

1300-talet är den svenska industrins födelsesekel. Med industri
menas, enligt Svenska Akademiens Ordbok, »näring som har till

uppgift att–bearbeta och förädla råämnen och halvfabrikat

till handelsvaror och konsumtionsartiklar». Har då, enligt den de-

187

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free