- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
161

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Miss Fosbrook kunde ej förmå honom tänka
annorlunda, och ej heller kunde hon göra begripligt för
honom, att han nu ej var i rätta sinnesstämningen,
för att läsa sina böner. Han ville mycket hellre låta
bli att läsa sina böner, än hoppas, att Henry skulle
slippa straff.

Kanske låg häruti lika mycket rättskänsla och
förtrytelse öfver orättrådighet som personlig
hämndgirighet. Miss Fosbrook bjöd till att tro detta, och
lemnade honom, dock ej förr än hon bedt till Gud,
att han måtte förläna honom detta kristliga sinne,
som sätter oss i stånd att förlåta oförrätter.

Alla de andra voro nedslagna och förskräckta.
Man visste ej ännu, hvad Henrys straff skulle bli,
men trodde, att det skulle bli något förfärligt, och
fruktade, att farbror John skulle vilja straffa honom
ännu strängare, och alla sågo mycket bedröfvade ut,
då de sade god natt åt miss Fosbrook.

FJORTONDE KAPITLET.



Ingenting hade ännu händt Henry, ty på
morgonen kom han ned till frukosten, men fadern helsade
ej på honom och talade ej ett ord med honom under
hela tiden, de voro tillsammans i rummet. Barnen
tyckte, att detta i sanning var något förskräckligt.
Något sådant hade aldrig händt någon af dem förr.
De hade mycket hellre tagit mot stryk, och äfven
David blef helt hjertängslig.

Snart fingo dock flickorna något annat att tänka
på. Kaptenen vände sig till dem och sade med sitt
glada leende: "hör nu, hvad skulle miss Susanna och
miss Bessie säga om att få resa till London med
mig och helsa på mamma?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stokesley/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free