- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
179

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dig! jag ser dig!" Han hade sett en flik af hennes
klädning sticka fram bakom Purdays stora
potatiskorg, som stod i ladan, och nu flydde hela sällskapet
till boet.

Bessie ville ej försöka taga pappa, ty gjorde hon
det, skulle hon ej få någon alls, utan hon tog fast
David, hvilken aldrig kunde springa fort, och han
blef mycket förnöjd, när han blef tagen.

"Jag skall nog få tag i pappa," sade han, när
hon fasttog honom. "Jag vet ett sådant bra gömställe."

Detta var midt emot lusthuset, ibland kålhufvudena,
hvilka han verkligen liknade. Der låg han utsträckt
på den fuktiga jorden, bland de väldiga kålhufvudena,
hvilka alla hade vattendroppar i hvarenda vrå af sina
stora blad. När Susanna slutligen fick se honom, kom
han fram med en så smutsig blus, — för att ej tala
om hans knän — att, om hans mamma sett honom,
han bestämdt fått gå och kläda om sig; men nu var
det ingen, som märkte det, och han sprang strax fram
till lusthusets dörr och förföljde ingen särskildt, men
afskar reträtten för dem alla. Han smög sig likväl
sedan derifrån och lät alla de yngre springa in
oantastade, ja, äfven farbror John föraktade han att taga.
Denne var mycket road af att se på den lilla mannens
knep, och på den långvariga jagt, som uppstod mellan
honom och hans far. Den qvicka, smidiga kaptenen
skuttade hit och dit, och försökte att komma in i boet
på den ena sidan, då hans fiende var på den andra,
och den lilla, tjocka, beslutsamma och flämtande pojken
stod och bevakade dörren med händerna på sina knän,
alltid färdig att rusa på fadern, närhelst denne
försökte att smyga sig in. Hela sällskapet i lusthuset
gapskrattade åt farbror Johns lustiga anmärkningar
öfver detta skådespel, som han jemförde med fabeln
om haren och sköldpaddan. Slutligen lät kaptenen
antingen med flit taga sig, eller också gjorde David
ett skickligare angrepp än förut, ty med ett högt rop
rusade han på pappa och höll fast honom i benet.
Alla skreko af förtjusning, ty pappa gömde sig så bra,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:29:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free