- Project Runeberg -  Stöld. Pjäs i fyra akter /
70

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det mot handen och ser på honom.) Sätt dig. (Knox
lyder. Paus, varunder hon ser kärleksfullt på honom.)
A, så jag älskar dig... (Knox förlorar
självbehärskningen och vill resa sig.) Nej, sitt stilla. Jag var svag.
Men jag klagar inte. Du har rätt. Vi måste avstå från
varandra. Vi kunna inte bli tjuvar, inte ens för vår
kärleks skull. Men jag är ändå glad att detta har händt, att
jag har legat i din famn och känt dina läppar mot mina.
Det skall alltid bli ett ljuvt minne. (Sveper in sig i
kappan och stiger upp.) Du har rätt. Framtiden tillhör
barnen. Där har du din plikt — och min, efter min ringa
förmåga. Nu skall jag gå. Vi ska aldrig träffas mer.
Vi måste arbeta — och glömma. Men kom ihåg, att mitt
hjärta är med dig i striden. Mina böner ska följa varje
stöt du utdelar. (Hon tvekar, drar ihop kappan om sig
för att gå.) Älskade — vill du kyssa mig — för sista
gången? (Det är ingen passion i denna kyss,
försakelsens kyss. Margaret själv lösgör sig ur omfamningen,
Knox följer henne till dörren och lägger handen på
lås-vredet.)

Knox. Jag önskar att jag hade ett minne av dig som
jag alltid kunde ha med mig — en fotografi, den där
lilla, du minns som jag tyckte så mycket om. (Hon
nickar.) Skicka den inte med något bud, det är farligt.
Skicka den på posten.

Margaret. Det skall jag göra i morgon. Jag skall själv
lägga kuvertet i postlådan.

Knox (kysser hennes hand.) Farväl.

Margaret. Å, min älskade, vad jag är glad och stolt
över vad som har händt. Jag ångrar inte ett enda ord
som vi ha sagt. (Ger Knox en vink att öppna dörren,
och han gör det, men stänger den genast igen då hon

7 o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:29:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stold/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free