Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre aftnar i Gatsoparens familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Nej, ve mig, om detta går an längre!“ hviskade
madam Eriksson till madam Lundgren. “Det gamla
herskapet glömmer alldeles bort sig, och tunnbindaren är ju
pionröd af ondska för det han inte kommer till aptitsupen.“
“Jag skall afbryta dem och lägga en servet på det
lilla bordet framför dem... Gamleherrn, stackars man, är
så i tankarne att han tror att han talar till mig och
kallar hennes nåd för madam i hvar stund.“
“Ja, men gumman ger honom sju för tu: hon kallar
honom munschör i stället. Det är ett konstigt tal de föra!"
“Nå“, hviskade Katarina till herrar vaktmästare, “äro
vi på spektaklet eller dårhuset?"
“Jag röstar för begge hållen!“ svarade Olle. “Hvad
menar du, svåger mångkonstnär?“
Men målaren och hans fästmö voro alltför intresserade
af det lilla, som de förstodo af det gamla parets samtal,
att ingå i skämtet. Laura, hvilken dessutom såg att det
skulle bli allvar af den bordssignal, som tunnbindaren en
hel qvart trummat på bordet, skyndade upp att hjelpa till
med serveringen af det lilla bordet.
Under tiden smög gubben Eriksson fram till hustrun.
“Liket?“ mumlade han och lät den förgapade blicken
hvila på hennes nåd von Boldenstern.
“Tyst då, gubben... Min själ, tror jag inte att
svärfar vill opp från bordet!“
Tunnbindaren hade verkligen en sådan afsigt, ty han
började misstänka att just detta lilla afsidesbord kunde vara
rätta hedersplatsen. Men korpulent och tung och med
buteljerna framför sig, sjönk han åter ned, i det han, agerande
värd, högt ropade: “Till bords, godt folk!“ Derpå hette
det: “Slå i, Eriksson... Gutår, gamle herre i soffan...
gutår, hennes nåd :.. Olle, räck du brödkorgen åt gamla
herskapet jag har redan tagit mig... Säg till att om
någon vill ha öl, så har jag buteljerna“.
“Med förlof“, inföll målaren, “vi sätta en butelj der
nere!“ Och i spetsen för Laura, som bar köttbullarne, gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
