Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Winges Thor och Rosens Erik XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är därföre en glädje att se huru våra konstnärer
börja vända sig från den sorglösa, enligt vår tids
föreställning till och med lättfärdiga Olympen till våra
allvarsamma, om man så vill råa gudamänniskor, och
vad som är ännu mera glädjande är att finna, det i vår
tid, då genremåleriet tyckes vara måleriet företrädesvis,
dock finnas representanter av den stora stilen.
Vid bedömandet av Winges tavla bör man framför
allt se på huru konstnären uppfattat sitt ämne – färg
och teckning äro härvidlag vanskliga att tala om, då
här ej är fråga huru nära målaren kommit naturen, ty
det hela är ju en fantasiskapelse, och såsom sådan
måste hon hållas i en ideel, kanske »onaturlig» stil.
Ställa vi denna Winges Thor bredvid Fogelbergs
– oavsett att den ene är målad, den andre huggen –
ser man sedan huru olika de båda koncipierat. Fogelberg
hade enligt sin tids gängse föreställningssätt fattat
Thor såsom blott och bart den råa styrkan, och detta
sökte han få fram genom en övermänsklig muskulatur,
icke fullt så rå som hos den Farnesiske Herkules. Hans
Thor är ett abstrakt begrepp, iklätt mänskliga former,
han är en allegorisk figur, han är styrkan! Winge
har däremot visat oss den starke; det är en
livslevande människogud eller gudamänniska, och just
därföre har han kunnat försätta honom i en situation
– och vilken situation! En man kommer åkande i
fyrsprång. Var? I ljus! Några mörka figurer vilja
hindra honom på hans bana; bockarne fnysa, han lyfter
hammaren – utan handskar, ty vad bryr konstnären
sig om ett par handskar, då han kan få fram ett par
väldiga nävar av kött – i nästa ögonblick skola de
mörka kropparne ligga krossade. Vem är det som
åker genom de mörka molnen, så att det gnistrar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
