Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Otur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OTUR 14Q
äventyr. Men hans ro var slut. Han kände, att
han var bedragen, men han kunde ingenting göra
åt det.
I ett anfall av raseri skaffade han sig en
älskarinna. Hon bedrog honom efter två månaders
förlopp. Han tog en ny med samma påföljd. Han
ville, att hustrun skulle få veta det. Men hon visste
ingenting eller låtsades icke veta något.
Och så gick det! År ut, år in. Bryta? Nej,
det kunde han ej för barnet. Och dessutom, han
kunde icke leva utan henne.
En natt när han druckit mycket och satt ensam
uppe hos en vän, öppnade han sitt hjärta och sade
allt, vad vännen visste förut.
- Du är inte ensam, du, sade vännen. Det
är ju mannen, som ensam har initiativ. Följden
blir, att han i nästan alla fall är slaven, ty den
som älskar är slaven. Nästan alla äktenskap ingås
med kärleken från mannens sida. Så är det i naturen.
Hanarne göra angreppet; honan sitter och väntar.
Vem? Den som kommer! Och tro du mig, det är
kvinnorna, som regera världen, fast de icke ha
rösträtt. Hon gifte sig för att komma ut från hemmet,
och det göra de flesta kvinnor; du gifte dig för att
komma in i hemmet! Är hon lastbar? Nej, det är
natur hos henne att vara polyandrist; det är natur
hos dig att vara monogamist. Det är otur att ni
råkat på varandra! Otur, min vän!
Ja, det var en förklaring, trodde också herr
Ernst, men någon tröst var det inte!
Det var ett misstag begånget, men det stod icke
att rätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
