Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Tvekamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 GIFTAS
naliter efter förtjänst. Den late, som ligger i gräset
och ser på hur murarn bygger, skall ha mindre än
murarn som bygger.
- Jaså, du säger att jag är lat.
- Hm! Det är bäst att säga ingenting. Men
när jag låg på soffan och läste, så ansåg du mig
mycket lat och jag vill minnas att du uttryckte dig
i den riktningen; ganska tydligt.
- Vad vill du jag skall göra då?
- Promenera barnen.
- Jag passar inte för barn.
- Men jag fick passa jag. Hör du min lilla
vän: en kvinna som säger att hon inte passar för
barn, den är ingen kvinna. Man är hon icke heller!
Vad är hon då?
- Fy, fy, att du vill säga så om dina barns mor!
- Vad säger man örn den man som inte ser åt
fruntimmer? Säger man inte något mycket fult?
- Å, jag vill inte höra mer.
Och därför gick hon ut ur rummet och stängde
sig inne. Frun föll sjuk. Läkaren, den allmäktige,
som tagit kropparne sedan prästen förlorat själarne,
förklarade lantluften och ensamheten ohälsosam, och
man måste flytta till stan för att frun skulle undergå
läkarebehandling.
Staden hade ett mycket gynnsamt inflytande på
fruns hälsotillstånd, och rännstensluften gav hennes
kinder ny färg.
Häradshövdingen sökte sig praktik, och makarne
hade avledare för sina oförsonliga lynnen.
En dag förkunnade tidningarne att frun hade
en pjäs antagen till spelning på teatern.
- Ser du nu, sade hon till mannen, att kvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
