Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA AKTEN 123
KONUNGEN.
Inga pangar, bara goda råd! - Ja, Lennart,
vända åter hem till ett utarmat länd, där man skall
kasta stenar åt mig, skulle detta vara slutet på detta?
LENNART TORSTENSSON.
Det synes!
KONUNGEN.
Allt ginge för sig, men det snöpligaste... Paus.
Jag har icke berättat det jag väntar min gemål,
som jag i sista brevet bett komma hit ner!
LENNART TORSTENSSON.
Det går icke an! Konungen får icke visa sig
svag!
KONUNGEN.
Och jag var det likafullt; när Erik Rålamb gick
ifrån mig, förlorade jag det stadiga gillande och den
otröttade beundran jag, tyvärr, behöver,.. Och nu
när Horn och Baner lämnat mig, känner jag
ödsligheten än grymmare... Det är som om de två tagit
min bättre del med sig! Paus. Säg något!
LENNART TORSTENSSON.
Det får jag icke!
KONUNGEN.
Säg! - Juden...
LENNART TORSTENSSON.
Kanske!
KONUNGEN.
Jag hatar honom egentligen i mitt hjärtas innersta
vrå; men jag tror likafullt, att denna man har en
sändning i mitt liv, och det förekommer mig, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
