- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
90

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Det brinner!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90 AUGUST STRINDBERG

ner den! - Han önskade hon skulle bjudas till oss

- jag har gjort ett stort offer - jag bjöd henne -
två månader kunna likvisst vara långa. - Nej nu
är jag otacksam igen! Han älskar mig ju ändå
fastän hans sinne är litet förvirrat av hennes skönhet.
Tycker Ni inte hon är skön? det var märkvärdigt!
tack! tack för det - ty vad jag är avundsjuk. -
Nu föraktar Ni mig visst. Ack, gör inte det! var
mitt stöd - förlåt mig - Ni kan göra mig god
igen - Ni har mycken makt över mig. - Vet Ni
varför jag gjorde den där besatta resan till Mariefred.
Det är en lång historia: Det var för Er skull, jag
fruktade Er då (nu gör jag det ej mer). - Minns Ni
när vi råkade i ovänskap på Söder - minns Ni orsaken

- skall jag säga den rätta? När en sjuk har något
ont klagar han i det längsta för en frisk - många,
många gånger om, men när denna sjuka träffar på en
annan sjuk som lider av samma onda, då frossar hon
i att kunna uttömma allt sitt elände på den
med-olycklige. - Så var det med mig. - Jag såg Er,
jag hörde Er och jag kände varje ord Ni sade, ty
jag hade känt, lidit och tänkt som Ni. -
Oemotståndligt drogs jag till att även yppa mitt elände -
det var ju så tacksamt då jag visste att Ni skulle
iörstå mig. - Något av detta var det Ni önskade
förklaring på däruppe på Nacka - jag ville ej avlämna
den i vittnens närvaro, allra minst i Farbrors, som
alls ej kunde förstå mig. - Då trodde Ni jag var
talsk mot min man. Ni lät mig förstå det - jag
trodde Ni uppfattat det som om jag varit kär i Er.
Vet Ni huru mycket en kvinna anser sig förolämpad
av sådant. - Det är orätt -. men vår uppfostran här
blivit gjord på det viset. - Nu vet Ni det. - Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:47:45 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/hanohon/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free