Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Tredje kapitlet. Drängen lägger trumf på bordet, blir herre på täppan och kröker till ungtupparna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sommarklädning skymta i ängen, stannade de och
stodo njutande av anblicken såsom framför något
vackert; varsnade de ett vitt flor på en italiensk
halmhatt, ett rött sidenband om ett smärt liv i en
båt på viken mellan skogens granar, blevo de tysta
och andaktsfulla av längtan efter något de ej visste,
som de ej vågade hoppas, men som de drogos till.
Samtalen och stojet nere i köket och i gamla
stugan antogo en stillsammare art; Carlsson
förekom beständigt i ren vit skjorta och uppträdde i
vardagslag med blå klädesmössa, samt antog så
småningom en inspektors skepnad; hade en
blyertspenna i bröstfickan eller bakom örat och rökte ofta
på en lätt cigarr.
Gusten drog sig däremot tillbaka, höll sig så
långt undan som möjligt för att slippa bli föremål
för jämförelser; talade bittert om stadsbor i
allmänhet, behövde oftare än förr erinra sig och andra om
pengarne på banken, samt tog långa lovar för att
komma förbi storstugan och de ljusa klädningarne.
Rundqvist gick svart i ansiktet och höll sig mest
uppåt smedjan, förklarande att han frågade fan efter
hela världen, om det också vore änkedronningen själv,
medan Norman återupptog sin beväringsmössa, drog
svångrem utanpå tröjan och gjorde krokar kring
brunnen, dit herrskapets flickor brukade komma om
morgon och afton.
Värst var det för Clara och Lotten, som snart
sågo allt mankön fegt avfalla för herrskapets flickor,
vilka kallades på brev för mamseller och reste till
Dalarö i hatt. Barfota måste de gå, ty i ladugården
var det för solkigt att de ville utsätta sina kängor
för hastig ödeläggelse, och på ängen och i köket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
