Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Tredje kapitlet. Drängen lägger trumf på bordet, blir herre på täppan och kröker till ungtupparna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bröstade sig den stora skälskinnspälsen, som ännu bar
märken efter julkalasen, där den sista supen i pälsen
togs i glögg; och resskärpet stickat i grönt, gult
och rött ullgarn ringlade sig som den stora sjöormen
ända ner på golvet och stack huvet i ett
stövelskaft.
Carlsson blev varm under skjortan, när han
tänkte sig i den sköna, silkeslena pälsen, tänkte sig
skjuten på en kälke över isarne, med en luva därtill
av ringskäl, bort till grannarne, som togo emot
julgästerna med eldar på stranden och bösskott, och
så, kommen in i den varma stugan, kasta av sig
ytterplagget och stå fram i svart klädesrock och
hälsas med du av pastorn och få sitta opp, högst
uppe vid kortändan av bordet, under det drängarne
stodo vid dörren eller kartat opp på
fönsterbräden.
Föreställningarne om de önskade saligheterna
blevo så livliga, att de fingo Carlsson på benen, och
innan han själv visste det, hade han krupit i pälsen
och stod på golvet strykande muddarne med handen;
och det ylade i kroppen, när han kände kragen kittla
mot kinden. Därpå tog han på svarta bonjouren
och knäppte den; ställde sin rakspegel på stolen och
tittade efter, hur rocken satt i ryggen; stack handen
innanför slaget och gick fram och åter på golvet.
En känsla av rikedom spred sig från det silkeslena
klädet; något rymligt, rundligt tilltaget, när han
prövande klöv skörten och satte sig på sängkanten,
låtsandes vara borta hos främmande.
Under det han så satt försjunken i rusgivande
drömmar, hörde han utifrån röster som glammade,
och när han lystrade, märkte han Idas – det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
