Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Sjätte kapitlet. Ändrade förhållanden och ändrade meningar; jordbruket går ner och gruvdriften blomstrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och han hade nu sin stuga under tak, började
anlägga trädgård och plantera omkring den, väga
och röja. Och han hade byggt sin stuga med en
viss smak, så att den skämde ut de andra. Den hade
bara två rum och kök nere, men den såg ändå
ståtligare ut än de gamla stugorna på gården, man kunde
inte säga, vad det låg i. Om han rest takstolarne i
höjden och låtit takskägget springa långt ut över
väggen; eller om det låg i att han sågat »krucifixer»
i täckbrädena, eller om det var verandan, som han
satt upp framför dörren med några trappsteg. Där
var inga dyrbarheter, men det såg ändå litet
villaaktigt ut. Röd var hon som en ko, men knuttimret
var svart i ändarne och panelat; fönsterbrädena voro
vitstrukna och verandan, ett lätt tak på fyra stolpar,
var blåmålad. Och så hade han haft förstånd att välja
plats, alldeles under bergroten och så att två gamla
ekar råkade stå mitt framför, ungefär som början till
en påtänkt allé eller park. Och när man satt på
verandan, hade man deri vackraste utsikten: viken
med vassarne, den långa gröna källängen och en
sänka genom kalvhagen, så att man såg båtarne längst
bort i sundet.
Gusten gick och blängde på allt detta, önskade
det ogjort och såg det an som på en geting, vilken
hålls med att slå fast sitt näste under takstolarne
och som han gärna ville krafsa bort, innan den lagt
ägg och kanske blir kvar med sin avkomma. Men
han hade inte kraft att ta dän honom, och därför
blev han sittande.
Gumman var krasslig och tyckte, att allt var
bra som det gick, och i förkänslan av det rammel,
som skulle uppstå, när hon gått all världens väg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
