Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Sjunde kapitlet. Carlssons sanndrömmar; chiffonjén bevakas, men utredningsmannen kommer och stryker streck över alltsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon sig se, och det slog sig som en vagel på hennes
öga, som värkte och rann.
Det var några dagar före julafton. Mörkret hade
fallit, men månen hade kommit upp och lyste klar
över snöhöljda granar, över den blanka viken och
den vita marken. En snål nordanvind drog fram
och sopade torrsnö för sig. Men inne i köket stod
Clara och eldade bakugnen, medan Lotten arbetade
i degtråget.
Carlsson satt i skåphörnet, rökte pipa och spann
som en katt i värmen; hans ögon voro ute på spel
och de gassade sig och gonade sig, när de
stannade på Claras vita armar, som stucko fram ur
linnet.
– Ska du mjölka först, innan vi sopar opp?
frågade Lotten.
– Ja, det ska jag, svarte Clara och tog på sig
en fårskinnskofta, sedan hon lagt undan raka och
viska.
Så tände hon lagårdslyktan och gick ut. Och när
hon gått ut, steg Carlsson upp och gick efter.
Om en stund kom gumman ifrån stugan och
frågade efter Carlsson.
– Han gick ut efter Clara till lagårn, svarte
Lotten.
Utan att vänta på närmare besked, tog gumman
en lykta och gick också ut.
Det blåste vasst ute, men hon ville inte vända
om och ta på sig något, efter som det bara var
ett stenkast att gå. Halt var det på backknallarne
och snön småyrde som mjöldamm, men hon kom
raskt nog upp till lagården, gick strax in i fjöset,
där det var varmt. Där ställde hon sig att lyssna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
