Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärkarlsliv - Den romantiske klockaren på Rånö - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på den gamles kläder och vid utgången smällt dörren
i lås så att huset skakade.
När far och son vaknat därvid, uppstod en
rådplägning dem emellan om vad som skulle göras,
och med resultat att sonen avlämnade sina åttiofem
riksdaler till fadren och uppmanade honom resa hem
igen, emedan fisket i huvudstaden var statt på
nedgående. Gubben, som drömt sig ett angenämt
stockholmsliv men icke vidare reflekterade över vad som
skedde, fann sig i att få en penningsumma i handen
och lovade bryta opp så snart han besett stadens
märkvärdigheter, och därmed skildes de för att råkas
på Solen till middag.
När Alrik kom till middagen, fanns ej den gamle
där, men när han kom hem om aftonen, låg gubben
i herr Lindboms säng, och när sängens ägare infann
sig vid tiotiden, då tog det varma hjärtat eld, och
röken tycktes kväva den känslofulla, ty han blev
stum, så stum att han icke besvarade hälsningar.
Och sedan han sparkat stövelknekten upp på
kakelugnskransen, spottat framför sig en mängd gånger,
lossnade tungans band, men för att icke visa sig
obelevad gåvo hans känslor sig luft på det främmande
språk han var någorlunda mäktig. Och oförstådd
av sin omgivning luftade han sig liksom i enskilda
samtal med sin genius.
– Der alte Schlingel stinkt wie ein Aas, und der
kleine Bube ist ein blödsinniger Schmarotzer.
– Är du vid dåligt humör, Lindbom? frågade
unge Lundstedt, som satt och skrev harmoni vid sitt
bord.
– Jag! Nej! Inte alls! Tvärtom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
