- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 21. Hemsöborna. Skärkarlsliv /
245

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärkarlsliv - Den romantiske klockaren på Rånö - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fick minst, och ingen lärde honom varken tala eller
skaffa sig livets nödtorft.

När modren dog, man sade att hon blivit
ihjälslagen under en stark vinter, när fisken blev borta,
upphörde all matlagning, och systrarne flydde,
bröderna flydde, så att slutligen Alrik blev ensam med
den gamle, som numera aldrig talade. Det var efter
den tiden han började lära sig leka själv, utan
leksaker, som han aldrig sett, utan lekkamrater, utan
lekplats och utan att kunna några lekar. Havets
evigt enahanda, grå luft, grått vatten, blå luft, blått
vatten, måsar och tärnor, skrak och svärt, var allt
varmed han kunde fylla ögats behov av att se och
sammansätta, och när det ej räckte, började ögat
arbeta på egen hand för att tillfredsställa behovet;
och örat, som endast hörde vindens sus eller
rytande, sjöarnes dån och brus, fåglarnes skri och
snatter, hungrade och tog sig till av brist på näring
att äta sig själv, blev exalterat av utmattningen och
hörde slutligen, där intet fanns att höra, hörde
tystnaden, hörde blodvågen, senans spänning,
muskeltrådens bristande, och slutligen toner, vilka samlade
och ordnade sig under månadernas lopp, ingingo
förbund och födde nya.

Vad som hänt under den svåra vintern, då
modren dog, tycktes fordra en begravning i den unges
sinne, ett tjockt täcke av jord och sten, ett helt
kummel av andra minnen för att icke kunna stå opp
igen, och när det lilla enformiga livets små
händelser ej kunde förse nog hastigt med material, lekte
han ihop tilldragelser, massor av intryck, och hopade
påhitt, synvillor, hörselvillor så att de bildade ett
tjockt lager, som kunde täcka den mörka fläcken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hemsobor/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free