- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 21. Hemsöborna. Skärkarlsliv /
246

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärkarlsliv - Den romantiske klockaren på Rånö - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och så snart ett intryck blivit ett minne, hade det
fått verklighet, och lades som en ny sten på kumlet
över det begravna, som icke fick stå upp, och så
blev det begravna lika overkligt eller lika verkligt
som det som aldrig skett, upplöste sig, blev till
dunster och var långa tider försvunnet. Därför hade
ett slags drift hos Alrik uppstått att blanda bort
verkligt och overkligt, ett begär att bedraga sig själv
alstrats, ett behov fötts att icke stöta på någon
verklighet, som genom sin handgriplighet erinrade om
att en fatal verklighet, en viss natt uppträtt i hans
liv, och vars uppträdande i minnet åtföljdes av en
härjande och bitande känsla av skuld. Fruktan att
denna skuld en gång skulle komma att indrivas av
människor gjorde att han aldrig vågade ha någon
ovän, aldrig visa missnöje med något eller någon,
aldrig utöva kritik. Han hade av samma fruktan
upphört att tala, men hade i stället en mimik, alltid
full av förståelse och deltagande, som gav åskådaren
illusionen av att Alrik var en mycket meddelsam
och sympatisk kamrat. Sitt eget behov av uttryck
för känslor och förnimmelser hade han funnit i
musiken, i vilken han kunde berätta sin historia, utan
att någon förstod vad han sade eller fatta några
misstankar om att han bar på en hemlighet.

I världens ögon gällde han för att vara litet
fnoskig, men det gjorde han sig ingen möda att jäva.
Med skolan, som endast besöktes av tolv barn och
högst oregelbundet i anseende till de svåra
förbindelserna, behövde han icke ta saken alltför
allvarsamt, emedan ingen frågade efter den; och med
orgelmusiken om söndagen kunde han ställa hur han
ville, spela vad honom behagade.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hemsobor/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free