Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - Sorgespelet på Örbyhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 HÖVDINGAMINNEN
ökstock ut ur kolvassen, och i den satt en bonde, som
stakade sig fram med ett ljuster.
- Är du där, Mats, hälsade prästen, och
tjuvfiskar på mitt vatten?
- Nej, jag låts bara! svarade bonden halvhögt
och lade sida om sida.
- Hur långt har vi kommit nu då? frågade
kapel-lanen.
- Gästabudet går inte; knektarne få icke supa
med bönder; kungen är mer misstrogen än nånsin
efter de skottska herrarnes försök nere i Småland.
Men vi ha tänkt vid Brittmässan, då avraden skall
lämnas inne på slottets borggård.., man kör in med
hästar och vagn, och ingen vet vad som finns i lassen
förrän det är sport.
- Det är bättre; så kan det gå.
- Vet kung Erik om det här?
- Är I galen? Han skulle sladdra om det
genast. Han får ju så sällan tala, och därför är han
vorden pratsjuk; berättar alla sina hemligheter och
andras med. Nej, man får ta ut honom med en tång
som tax ur gryte.–––––-Se där går han!
På slottets sjötorn, på taket, syntes en gammal
gråskäggig, lutande man, sakta vandra av och an
under uppsikt av en väktare. Därpå stannade han vid
balustern, lutade huvudet i båda händerna, stödd på
armbågarne.
Det var förre konung Erik XIV som nu satt
fången på nionde året och gjorde sitt tredje år på
Örbyhus.
- Är h o n kvar hos dig, Matsen ? frågade mäster
Urban.
- Hon sitter i vassen därborta...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
