Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Opus 4. Pelikanen - 2:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SONEN
går till kakelugnen och öppnar luckorna.
Här är verkligen några pinnar!... Paus. Men
vad är det? — Ett brev! sönderrivet, det kan man
tända med ...
GERDA.
Fredrik, tänd inte, vi får ett gnat som aldrig tar
slut, kom och sätt dig igen, så få vi prata...
SONEN
går och sätter sig, lägger brevet på bordet bredvid sig.
Paus.
GERDA.
Vet du varför far hatade min man som han
gjorde?
SONEN.
Ja, din Axel kom ju och tog hans dotter och
hustru ifrån honom, så han fick sitta ensam; och så
märkte gubben att någon fick bättre mat än han själv;
ni låste in er i salongen, musicerade och läste, men
alltid sådant som var osympatiskt för vår far; han
blev utträngd, utäten ur sitt hem, och därför gick
han på krog slutligen.
GERDA.
Vi tänkte inte på vad vi gjorde... stackars far!
— Det är gott att ha föräldrar med oförvitligt namn
och rykte, och vi kan vara tacksamma ... minns du
föräldrarnes silverbröllop, sådana tal och verser de
fick!
SONEN.
Jag minns, men jag tyckte det var ett spektakel
att fira ett äktenskap såsom lyckligt, då det varit ett
hundliv...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
