Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likt och olikt - Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62 LIKT OCH OLIKT
skulle man kunna tillskriva dess uppkomst? - Ingen
annan. - Den andra är den som snickaren gjort?
- Ja. - Och den tredje är målarens? - Ja visst.
–––––-Vad skola vi nu kalla målaren i förhållande
till sängen, är han dess arbetare eller upphovsman?
- Ingendera. - Vad är han då i förhållande till
sängen? - Det enda namn man rimligen kunde
giva honom vore efterhärmare av vad de två andra
(Gud och snickaren) hava gjort. - Gott, du kallar
sålunda efterhärmare upphovsmannen till ett verk,
som befinner sig tre steg under naturen? - [-Alldeles-] {+All-
deles+} riktigt. - Sålunda är tragöden i egenskap
av efterhärmare tre steg under sanningens konung.
Det är samma förhållande med alla andra [-efterhärmare.-] {+efter-
härmare.+} - Ja, det ser så ut.–––––-
- Vilket är målningens ändamål? Är det att
framställa vad som är sådant det är, eller det som
synes sådant som det synes? Är målningen en
härmning av skenet eller verkligheten? - Av skenet.»
Om vi nu såsom mera upplysta än Plato skulle
gå en medelväg, så ha vi fått målaren, tragöden
och alla de andra till imitatörer av naturen och då
ha vi troligen kommit sanningen nära.
Av samma skäl som jag anfört Plato vill jag
nu anföra Aristoteles.
»Epopén, den tragiska poesien, komedien, den
dityrambiska poesien, auletiken, kitaristiken, befinnas
alla i det hela taget vara efterhärmning.»
Och att efterhärmning är konstens kärnpunkt,
framhåller han i Poetikens fjärde kapitel. »Det finns
två saker, två naturliga saker, som synas giva
upphov åt poesien. Efterhärmningsförmågan sitter i
människan ända från barndomen; och det som skiljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
