Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvirrade sinnesintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
598 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET
brustit, mitt huvud kännes tomt; och oupphörligt
anstränger jag mig att erinra saker, men kommer inte
på dem.
För att sträcka en smula på benen går jag ut
för att se på slottet, en gammal kär bekantskap från
år 1876.
- Rakt fram, och åt vänster!
Jag viker av åt vänster. Framför mig sträcker
sig Saint-Cloud-avenyen stel och ändlös, och fonden
fylles helt och hållet av Ludvig XIII: s paviljong i
tegelrött och gulgrått.
Jag går på. Jag går kanske en kvarts timme
och känner mig trött. Jag har valt en av
sidoalléerna med lindar, vilkas grenverk är tuktat till
korsvalv, och jag trampar alltjämt på, utan att
byggningen synes större. Den rör sig framåt med
mig och avlägsnar sig i samma mån som jag närmar
mig. Ännu en kvart håller jag ut, men vänder
därefter tillbaka samma väg, oviss i hågen och endast
övertygad om att jag misstagit mig om sträckans
verkliga längd.
På vägen hem tänkte jag inom mig:
- Denna störning i min synförnimmelse är en
naturlig följd av den ansträngande resan.
Emellertid, samma afton tar jag mig en
promenad åt Viroflayhållet, utan att märka ett tecken
till trötthet...
Morgonen därpå besluter jag taga slottet med
storm. Utan förutfattad mening går jag ånyo
Saint-Cloud-avenyen fram och har på avstånd till
ögon-märke Ludvig XIII: s paviljong inramad i grönskan.
Den omåttligt breda avenyen förefaller mig genast
tråkig; omedvetet hamnar jag i sidoallén, där snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
