Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ute i kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1700-TALET 241
kommit på en mils avstånd från varandra utdelades ett
kvartal fälttraktamente och soldaterna erhöllo två
karoliner, varjämte nattvarden utdelades åt dem, som
sådant åstundade. Därefter ställdes regementena upp;
fältmarskalken red i grå surtout på en mörkbrun
klippare och besökte vart och ett regemente,
tilltalande dem sålunda: Nu sen I för eder våra fiender,
han I lust att gå på dem och visa eder tapperhet
utav kärlek för eder konung och fädernesland? Då
svarade alla med starkt rop: ja! så att det skräll av
eko i bergen. Då tog fältmarskalken hatten av sig,
tackade dem och sade: Gud vare med oss! Lösen
är: med Guds och Jesu hjälp. Strax därpå gavs
order att allt spel skulle hållas färdigt att höras, så
snart armén marscherade an; men i detsamma sköts
dansk lösen ifrån kungens högkvarter och så hördes
allt spel över hela danska armén. När fältmarskalken
hörde det, befallde han att stoppa pipan i säcken och
kasta trumman på ryggen. »De hava begynt spela,
vi vilja dansa», sade han. Marschen gick utför ett
berg, på vilket danskarne huggit en väg, så bred att
fyra man i bredd kunde gå där fram. Svenskarne
kastade då musketen på ryggen och drogo värjorna,
och under det danskarnes kanoner sopade fram på
den övergivna gatan, stormade svenskarne ner och
togo kanonerna. Därpå besvarades fiendens
handgevärssalvor med en dylik av den verkan, att danska
gardet och en bataljon granadörer blevo till intet.
Då tystnade danska spelet, men det svenska begynte
då på i stället. Fångarne togos tillsammans och
ställdes mitt i segrarnes linea, och så blevo de
kvarstående över natten, som var den ängsligaste och
längsta av alla dem vår löjtnant varit med om; ty
16. - Strindberg, Svenska Folket. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
