Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
252 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR
jandet och lovsången vid den ombildade gudstjänsten
där man i stället för att dyrka Gud satt på bänkar
och tog emot tillrättavisningar av en präst, vilken
steg upp och talade i Guds namn. Förut hade man
talat till Gud, nu talade man vid prästen. Det hade
kommit någon emellan människan och Gud.
Dessutom höll man kyrkan stängd om söckendagarne just
då man som bäst under arbetets börda behövde slita
sig lös ett ögonblick och inne i kyrkan erinra sig att
man icke endast arbetade för denna världen.
Vidare sårades hans sinne av att se huru allt
silver och guld, alla dyrbara mäss- och altardukar
flyttades från kyrkan upp till slottet, där man nu
kommit så långt att man fått ett torn färdigt, i vilket
redan de kungliga börjat gästa. Och när de kommo
ut, då var det slut med friden. Det ena upptåget
följde det andra, och vid ändlösa fester vakade man
och bullrade hela natten. Folket fick smak på oväsen
och flärd och blev högmodigt och vrängt. Skogarne
genljödo av jägarnes horn och hästsvennernas
hojtande, bössor knallade och piskor smällde; och om
kvällarne då den fordom så fridfulla viken lade sig
spegelklar, plaskade åror och snrattrade trumpeter,
sång och luta, bägarklang och jungfrurs löjen jagade
änderna ur vassen och skrämde måsarne från fisket;
och i slottets trappor klingade sporrar, rasslade
rustningar och frasade sidenkjolar. När Botvid
slutligen tänkte på att fria till fiskarflickan på Härnö,
var hon redan skämd av den elake herren Samsing
von Boxtadhöwde, vilken narrat henne med
äktenskapslöfte. Marias frid var ute! Botvid saknade den
och när bullret blev honom olidligt gick han ner
på kyrkogården. Där satt han sig på en bänk vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
