Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYA VAPEN 315
De hade gått ett par stenkast och sågo stugan
skymta fram mellan tallarna, då de hörde Tjasse
ömsevis vinsla och tjuta, men han kom dem icke
till mötes som han eljes brukade. Jost lockade
honom, men han kom ändock icke, utan började
stortjuta.
- Där ha vi det! sade Thomas.
- Inled oss icke i frestelse, sade mor.
När de hunnit fram till stugan, kom Tjasse
skumpande på tre ben; det fjärde var av vid knäet. Jost
undersökte såret och sade endast: yxa. Far och
mor tego.
Tjasse bars in och lades i sängen, där han
förbands.
Efter middagen gingo Thomas och Jost ut på
ägorna. Rågen stod vacker och skulle blomma. De
gingo vidare och kommo till rovlyckan. Qärsgården
var genombruten, och hela åkerlappen genomrotad av
vildsvinen. Då sade Thomas:
- Om lagmannen sitter uppe i Stockholm och
har betalt för att han vårdar lagen på Öland, om
lagmannen äter upp om året femtio oxar, tolvhundra
får, två tusen höns, tre hundra pund oxkött /och
fläsk, tre hundra pund smör och ost, tre hundra
pund bröd och två hundra tunnor korn, så undrar
jag om icke bond, som skall hålla honom med allt
det där, har skyld att skydda årsväxten, ty eljes
blir lagmannen utan sin ränta, och då förfaller lag och
rätt. Om räven går och tar från oss hönsen, som
lagmannen skall äta upp, så undrar jag, om man icke
gör rätt, då man ludrar för räven, ty skjuta honom
kan man ju inte, när man har en hund på tre ben
och ingen båge. Vad säger du, Jost?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
