Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDABOCKEN 121
som infört disharmoni i hans liv. Libotz, som lade
märke till allting, hade observerat att Tjärne aldrig
talte om fruntimmer, och när skilsmässor eller
oregelbundenheter vidrördes, teg han demonstrativt. Han
var son till en känd avliden rådman i staden som
upplöst sitt äktenskap, men han var så lik en bekant
officer att han ofta av okända tillfrågades helt
oskyldigt om han icke var en ****krona. Detta trassel hade
icke blivit klart för Tjärne förrän han exercerade
beväring, och de grymma kamraterna kallade honom
med kompanichefens namn. Då först förstod han;
och därmed jordade han sin mors minne för alltid,
utan att anklaga eller döma dock. Det bästa arvet,
en obetvivlad börd, saknade han, och han betraktade
sig tidigt som föräldralös. De som kände hans sår,
aktade sig att röra vid det, men främmande oinvigda
skulle alltid peta på det. När han tidigt upptäckt att
man fick vara tämligen i fred för människor, om man
lät dem vara i fred, så undvek han all frestelse att
vara närgången, eller föra intima samtal i sällskap. I
tjänsten däremot, och mellan fyra ögon skrädde han
icke, ehuruväl han även där var räddhågad, då
erfarenheten lärt honom huru dämoniskt man stundom
ledes in på falska spår. Han angav därför aldrig,
utan han »siktade» en misstänkt, lämnande åt
domaren att låta i hemlighet rannsaka innan angivelse
skedde. Men han hörde gärna, och när någon
fri-språkare fanns i sällskapet, satt han med öppen mun,
spetsade öron och tycktes anteckna. Uppmuntrade
talaren att fortsätta mest genom sina enstaka
bifallsstötar: Si där! och sådant, eller genom att kasta en
stänkfråga in i hopen, men av den art att hans
nyfikenhet förblev dold. Det lät som om han intres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
