Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 8. Islossningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJÄNSTEKVINNANS SON 177
Decamerone, som då utkom i svensk översättning,
kunde endast läsas utan fara av starka karaktärer, var
för övrigt ett klassiskt arbete; Runeberg, i
Älg-skyttarne en stark realist i formen och övergick
stundom till råhet, där han ville vara klassiskt enkel:
(jämför den lusige Aron på spisen).
Till julen fick Johan två band dikter av Fritz:
det var Topelius och Nyblom. Topelius lärde han sig
småningom tycka om därför att han uttalade
kärlekskval, och i Ynglingens drömmar formulerades tidens
ideal för en yngling. Nyblom var tarvlig som poet,
men spelade en viss roll som målsman för estetiken,
dels genom sina brev från Italien till Illustrerad
Tidning, dels genom sina föreläsningar för fruntimmer
på Börsen. Nyblom var icke sund realist ännu i
sina föreläsningar, utan antikdyrkare eller något
sådant.
Större betydelse fick teatern, som kan vara ett
starkt bildningsmedel för ungdom och obildade, vilka
ännu kunna få illusioner av målad väv och okända
aktörer, som de ej druckit brorskål med.
Johan hade som pojke, åttaåring, sett en pjäs,
som han ej förstod ett grand av. Det var visst Rika
morbror, och allt han mindes var en herre, som
kastade en silversnusdosa i sjön och sjöng om Rio
Janeiro. Sedan såg han Engelbrekt och hans dalkarlar
och var hänryckt. Och samtidigt: Den Ondes
besegrare, med Arlberg, hos Stjernström. Därpå följde
operor, som under läseriperioden togos för goda
såsom varande mindre syndiga. En gång var han på
Dramatiskan och mindes därifrån Knut Almlöf i Den
svaga sidan och mamsell Hammarfeldt i En utflykt i
det gröna.
12. - Strindberg, Tjänstekvinnans son. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
