- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
129

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I röda rummet - 8. Kunglig sektern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

T RÖDA RUMMET 120

- Aldrig! svarade han och vände ryggen.

Hon följde efter, Arsenalsgatan framåt; först
bedjande med slocknad röst; slutligen kastande
skällsord som en gatdam. Det var slut nu
emellertid, och andfådd, upprörd kom han in i Akademiens
sal, där han träffade systrarna och fick se den han
redan tillbad.

Därmed var den kärlekshistorien avslutad. Den
hade haft många episoder, av vilka några mindre
hedrande för älskaren. Nu var det emellertid brutet,
och han var glad vara ifrån en i alla avseenden
skamlig förbindelse, där han spelat även tjuvens roll,
eftersom han tog av en annans frukt, om ock han icke
varit förföraren. På kvinnan var ingen skada, ty hon
hade ursprungligen valt kärleken som bana, trivts
bra med den, och var en njutningslysten
»man-geuse d’hommes». Egendomligt, men som det synes
icke ovanligt, var att han aldrig var svartsjuk på
mannen, men däremot trogen sin älskarinna hela tiden.
Vad är då svartsjuka? Ernest Feydeau har i den
bekanta romanen »Fanny» skildrat en älskare, som var
svartsjuk på mannen, men han blev sittande på en
balkong som en löjlig person.

Om han nu haft anlag för att vara kvinnohatare
skulle han naturligtvis icke sett åt en kvinna mer och
fördömt hela släktet, men han var kvinnodyrkare, och
därför sökte han genast upp en annan.

Frukten av hans musik-akademiska föreläsningar
blev en brinnande låga. Han såg henne och älskade.
Gjorde han verkligen det? Eller diktade han? Efter
en tids förlopp, sedan han sett henne flera gånger,
avsände han följande brev, som bad om öppnande av
bekantskap. Det är tillgjort på sina ställen,
före-9. - Strindberg, Tjänstekvinnans son. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:23:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free