Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samvetskval.
Det var fjorton dagar efter Sedan, således i
medio av september 1870. Kopisten i preussiska
geologiska byrån, för tillfället löjtnanten i reserven,
herr von Bleichroden, satt i skjortärmarne framför
skrivbordet inne i Café de Cercle, den lilla byn
Mar-lottes förnämsta värdshus. Uniformssyrtuten med
den styva kragen hade han kastat över en
stolskarm, och den hängde nu där slak och hopfallen
som ett lik, med de tomma armarne liksom
krampaktigt fattande om stolsbenen för att skydda sig
i ett fall med huvudet förut. I veka livet syntes
märket efter sabelkopplet, och vänstra skörtet var
alldeles blankpolerat av baljan. Ryggen var dammig
som en landsväg; - herr löjtnanten-geologen kunde
också om kvällarne studera terrängens tertiära
lagringar i kanten på sina nötta byxor, och *när en
ordonnans kom in i rummet med sina smutsiga stövlar,
såg han genast i spåren på golvet, om han gått i
eocen- eller pliocenformationer.
Han var verkligen mera geolog än militär, men
för tillfället var han brevskrivare. Han hade
skjutit upp glasögonen på hjässan och satt med pennan
vilande och såg ut genom fönstret. Trädgården
låg där i all sin höstprakt med äppel- och päron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
